Deponier inom avfallshantering är konstruerade för att skydda mark och grundvatten från förorening av lakvatten – skadliga vätskor i avfallet som sipprar ner i marken. De flesta metoder för lakvattenkontroll och miljöskydd innefattar användning av lertätskikt, enligt Kerry L. Hughes, Ann D. Christy och Joe E. Heimlich vid Ohio State University Extension. Lertätskikt kan delas in i tre huvudkategorier: enkla lertätskikt, sammansatta lertätskikt och dubbla lertätskikt.
Enkla lertätskikt som utnyttjar lera i anläggningar för avfallshantering är inte konstruerade för att ta emot flytande tjära, kommunalt sopavfall, färg eller impregnerat virke. Å andra sidan är enkla lertätskikt billigare att driva än andra metoder. Konstruktionen består av ett baslager av komprimerad lera, däröver ett lager av sand eller grus med rör för lakvattensamling, och därovan ett skyddande lager av jord eller mjukt avfall – såsom gummi, papper och organiskt material – innan det fasta avfallet placeras på plats.
Sammansatta lertätskikt kompletteras med ett lager geotextil – ett vävt material som fångar upp partiklar men släpper igenom vätska – mellan det skyddande lagret och sand- eller gruslagret för lakvattensamling. Ett geomembran, ett specialtillverkat plastskikt, placeras mellan lakvattensamlingslagret och det komprimerade lerlagret för att fånga upp lakvattnet vid samlingsrören. Enligt Z. Moses Ravindranath och Dr. S. Shrihari vid National Institute of Technology i Indien är sammansatta lertätskikt mycket effektiva när det gäller att begränsa lakvattnets spridning.
Dubbla lertätskikt bygger vidare på de sammansatta lertätskikten genom att addera ett andra lager av sand eller grus för lakvattensamling samt ett ytterligare lager av komprimerad lera. Vissa dubbla lertätskikt utnyttjar även ett andra geomembran. Denna typ av tätskikt används i säkerhetsdeponier, alltså deponier för farligt avfall, för att säkerställa att allt farligt lakvatten samlas upp och förvaras i behållare för senare behandling. Det andra uppsamlingslagret fungerar i praktiken som ett läckagedetekteringssystem och som reservlösning vid nödsituationer.
Val av lertätskikt beror på deponiens typ och det avfall som ska hanteras. Medan enkla lertätskikt passar för mindre krävande tillämpningar erbjuder sammansatta och dubbla lertätskikt ett betydligt starkare skydd mot lakvattenläckage – där de dubbla varianterna är standard vid deponering av farligt avfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online