Varje gång nya råvaror måste brytas eller utvinnas för att framställa något nytt uppstår stora mängder föroreningar. Genom att återvinna minskas behovet av nya råmaterial, vilket också minskar de föroreningar som produktionen medför. Deponier, där merparten av vårt avfall hamnar, är en betydande källa till markföroreningar och utgör dessutom en risk för både vatten och jord. Återvinning minskar mängden avfall på deponierna – men det finns flera andra sätt på vilka återvinning gynnar miljön.
En ton papper kräver 17 träd för att produceras och tar upp ungefär 0,23 kubikmeter plats på en deponi, enligt Oberlin College. Ett enda träd filtrerar årligen bort cirka 27 kilo föroreningar från luften. När papper återvinns behöver inga träd huggas ned, vilket förbättrar luftkvaliteten. Eftersom träd binder koldioxid minskar även mängden växthusgaser i atmosfären, vilket sänker risken för global uppvärmning. Dessutom sparas plats på deponierna och den markförorening som deponier orsakar minskar.
Även andra vanliga material som aluminium, glas och plast gör stor skillnad för miljön när de återvinns. Enligt Oberlin College minskar luftföroreningarna från aluminiumproduktion med 95 procent när återvunna aluminiumburkar används. En av de viktigaste restprodukterna vid aluminiumframställning är svaveldioxid, ett ämne som bidrar till surt regn.
Många farliga ämnen släpps ut i vattnet under gruvbrytning och tillverkning. Pappersbruk använder klor för att bleka trämassan vid pappersproduktion, och klor som hamnar i vattnet är giftigt för vattenlevande organismer. Surt gruvvatten – den tungmetallhaltiga avrinning som uppstår vid brytning och raffinering av metaller som aluminium, järn (till stål), koppar och tenn – innehåller bland annat bly, kvicksilver och kadmium. Dessa metaller är giftiga för både människor och djur och kan orsaka neurologiska skador och nedsatt hjärnfunktion. Halterna byggs upp till toxiska nivåer även vid små doser, eftersom metallerna bioackumuleras genom näringskedjan. Större rovdjur högre upp i kedjan, som tonfisk som människor äter, kan därför innehålla giftiga halter.
Energiproduktion bygger ofta på fossila bränslen som kol, vars förbränning ger upphov till stora mängder luftföroreningar. Vissa kraftverk använder därför rökgasrengöring som fångar upp föroreningarna innan de når luften. Många kraftverk dumpar dock avloppsvattnet och slammet från rengöringen i närliggande vattendrag, vilket ökar vattenföroreningarna. Återvunna material kräver betydligt mindre energi för att omvandlas till användbara produkter än vad som behövs för att utvinna nya råvaror, vilket i sin tur ger lägre utsläpp från energiproduktionen.
Stora mängder sophamnar direkt i vattendrag och i jorden på grund av felaktig hantering. Skräp och farligt avfall spolas ner i dagvattenbrunnar och leds rakt ut i vattendragen, där djur och fiskar kan fastna eller kvävas. Olja och hushållskemikalier påverkar mängden ljus och syre i vattnet och rubbar ekosystembalansen i akvatiska miljöer. Lösningsmedel, klorin, oljor och andra kemikalier som hälls ut på marken tränger ner i jorden, förgiftar den och lakas sedan ut till grundvattnet. Enligt återvinningsmyndigheten i Pinellas County, Florida, är mellan 70 och 80 procent av allt avfall återvinningsbart – vilket innebär att ökad återvinning kan minska de negativa konsekvenserna av felaktig sophantering avsevärt.
Att sortera och återvinna sitt avfall är ett enkelt men effektivt sätt att minska föroreningarna i luft, vatten och mark. Genom små vardagsval – som att återvinna papper, burkar och plast samt hantera farligt avfall på rätt sätt – bidrar var och en till en renare och hälsosammare miljö.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online