En geigerräknare är ett instrument som används för att detektera och mäta joniserande strålning. Radioaktiva ämnen avger denna strålning genom att frigöra energirika partiklar, vilket i sin tur skapar en elektrisk ström som instrumentet registrerar. Här förklarar vi steg för steg hur processen fungerar.
Radioaktiva ämnen utsänder högenergetiska subatomära partiklar som har förmåga att jonisera gas. Det innebär att de sliter loss elektroner från molekylerna i den gas som finns inuti geigerräknaren. Den gas som används kan bestå av helium, neon eller argon.
Instrumentet består i grunden av ett metallrör fyllt med en joniserbar gas. Inuti röret finns även en tunn tråd som hålls på hög positiv spänning. Denna enkla men effektiva konstruktion gör det möjligt att fånga upp och mäta strålning med hög känslighet.
När partiklar från det radioaktiva ämnet tränger in i röret kolliderar de med gasmolekylerna och slår loss elektroner från dem. Allt eftersom kollisionerna fortsätter ökar antalet fria elektroner i röret snabbt – en kedjereaktion som kallas gasförstärkning.
Eftersom elektronerna är negativt laddade attraheras de av den positivt laddade tråden. Elektronerna samlas runt tråden och genererar till slut en mätbar elektrisk ström. Varje jonisationshändelse ger upphov till en kort elektrisk puls.
Instrumentets mätare avläser utströmmen, vars intensitet beror på antalet elektroner i röret. Resultatet presenteras antingen som en serie karakteristiska klickljud – där varje klick motsvarar en detekterad partikel – eller som en visuell visning av strömutslaget på en display. Ju högre strålnivå, desto fler klick per tidsenhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online