
Att återvinna plast gynnar miljöns hälsa, men valet av plast kan också påverka konsumentens hälsa. Siffran som finns tryckt på botten av varje plastprodukt är värdefull information som kan hjälpa dig att göra smartare inköp.
Alla plastprodukter är märkta med en så kallad Resin Identification Code (RIC). Koden består av en siffra mellan ett och sju, tryckt inuti en återvinningstriangel, oftast på produktens undersida. Systemet skapades 1988 av branschorganisationen Society of the Plastics Industry för att underlätta återvinningen av plastprodukter. Koderna hjälper konsumenter att veta vilka plaster deras återvinningscentral tar emot och hur materialet eventuellt ska sorteras.
Varje siffra representerar en specifik typ av plast:
1: Polyetentereftalat (PET eller PETE)
2: Polyeten med hög densitet (HDPE)
3: Polyvinylklorid (V eller PVC)
4: Polyeten med låg densitet (LDPE)
5: Polypropen (PP)
6: Polystyren (PS)
7: Övrigt – kan vara produkter tillverkade av en kombination av plaster eller en plasttyp som inte nämns ovan.
Engångsflaskor för läsk och vatten tillverkas vanligtvis av plast nummer 1, liksom de flesta plastförpackningar för livsmedel, exempelvis dressing och jordnötssmör. Andra plastflaskor för vatten tillverkas av plast nummer 5, medan nappflaskor och vissa återanvändbara vattenflaskor görs av plast nummer 7.
Plast nummer 1, 2, 4 och 5 är de säkraste valen ur hälsosynpunkt, men produkter av plast nummer 1 bör inte återanvändas eftersom plasten är mycket porös och kan absorbera bakterier. Produkter av plast nummer 3 innehåller ftalater, ämnen som har kopplats till hormonella störningar och reproduktionsproblem. Plast nummer 6, som ofta används till engångsmuggar för kaffe och take away-förpackningar, kan läcka styren – ett ämne som klassas som möjligen cancerframkallande för människor – särskilt när det hettas upp.
Eftersom plast nummer 7 kan omfatta många olika plaster bör du kontakta tillverkaren för att ta reda på exakt vad produkten består av. Nummer 7 PC, det vill säga polykarbonat, har använts till nappflaskor och dunkar till vattendispensrar, men innehåller bisfenol A, ett ämne som har kopplats till hjärtsjukdom, fetma och andra hälsoproblem.
Bisfenol A, eller BPA, fick stor uppmärksamhet i media och bland konsumenter när de potentiella hälsoriskerna uppmärksammades. BPA har använts som industrikemikalie i ungefär 50 år, och kemikalins försvarare menar att den inte utgör någon risk för människor när den används som avsett i konsumentprodukter. Kritiker befarar att repade, skadade eller återanvända produkter som innehåller BPA kan läcka kemikalien ut i maten – en särskilt oroande tanke med tanke på att BPA ofta används i nappflaskor.
Det finns i dag ingen lagstiftning eller reglering av BPA, så det är upp till konsumenterna att själva göra sitt val och sin research.
Produkter av plast nummer 2 går att återvinna på bred front. Andra plaster kan vara svårare att bli av med. Kontakta din kommunala återvinningsverksamhet för att ta reda på vilka plaster som tas emot och hur de ska sorteras. Vissa kommuner kräver att plaster med olika nummer sorteras åt, andra att plasten separeras från annat material, och vissa kräver ingen sortering alls.
För att minska soporna ytterligare – och samtidigt minska eventuella hälsorisker – kan du välja förvaringsbehållare i keramik eller glas i stället för plast, samt en återfyllningsbar vattenflaska i rostfritt stål i stället för engångsflaskor i plast.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online