
Mögel kan växa på i princip vilken yta som helst där det finns tillräcklig fukt och syre. Det finns över 1 000 kända mögelarter – vissa är helt ofarliga medan andra är extremt giftiga. Många mögelarter kan göra att människor som exponeras för dem blir sjuka. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency (EPA) har därför tagit fram riktlinjer för mögelsanering och mögelbekämpning.
Mögel finns överallt i vår miljö. Vi utsätts dagligen för låga halter mögelsporer både inomhus och utomhus utan att det behöver vara farligt. När mögel dock får möjlighet att växa i våra bostäder kan koncentrationen av sporer i luften bli så hög att den utlöser allergiska reaktioner och sjukdom hos både människor och husdjur. Långvarig exponering för höga mögelhalter kan dessutom orsaka kroniska luftvägssjukdomar.
Mögel är rött, svart eller brunt och trivs i fuktiga miljöer med hög luftfuktighet. Det kan växa upphöjt eller platt, men sväller ofta ut i och runt materialet som det växer på. Mögel kan även sprida sig bakom gipsväggar, paneler och andra väggklädnader, där det ofta avslöjas genom en unken eller mustig lukt snarare än genom synliga fläckar.
EPA har fastställt fyra specifika rengöringsmetoder som väljs beroende på vilken typ av möbel eller material som drabbats av mögeltillväxt.
Använd en våtdammsugare på material som mattor och mattunderlag, betong och lättbetongblock, icke-porösa ytor som plast och metall, porösa ytor som plastmattor och vinylgolv samt på klädsel, gardiner och trä.
Torka av ytorna med rent vatten eller vatten tillsatt rengöringsmedel. Denna metod passar både porösa och icke-porösa ytor, exempelvis golv och trä.
Använd en dammsugare utrustad med ett högeffektivt partikelfilter (HEPA-filter). Detta görs på alla ytor efter att de har torkat helt. Kassera dammsugarens avfall i tätt slutna plastpåsar.
Mögelbevuxna material slängs i tätt slutna plastpåsar. Denna metod används för alla porösa material där mögeln inte kan avlägsnas, till exempel gipsväggar och takplattor.
Riktlinjerna för inneslutning baseras på storleken på den yta som kontaminerats av mögel.
Ytor mindre än cirka 1 kvadratmeter: Ingen särskild inneslutning krävs.
Ytor mellan cirka 1 och 10 kvadratmeter: Minimal inneslutning rekommenderas. Fäst polyetenplast från tak till golv runt det kontaminerade området. Täck dörröppningar med två lager polyetenplast och täpp till ventilationsöppningar under saneringen. Använd negativt lufttryck och ett luftreningsaggregat med HEPA-filter för att fånga upp luftburna mögelsporer och hindra dem från att spridas utanför det avspärrade området.
Ytor större än cirka 10 kvadratmeter: Fullständig inneslutning krävs. Utöver den minimala inneslutningen ovan skapas en sluss med negativt tryck, med ett andra lager polyetenplast som vägg. Ett HEPA-filter placeras utanför det inneslutna området.
Även kraven på skyddsutrustning styrs av det kontaminerade områdets storlek.
Mögel kan kontrolleras och ofta helt förebyggas genom att hålla fukten under kontroll. Torka områden som skadats av fukt från läckande rör, tak eller andra läckage så snabbt som möjligt. Genomför nödvändiga reparationer för att hålla alla delar av byggnaden torra. Tvätta kontaminerade ytor med varmt tvålvatten så fort de upptäcks, och kassera mögliga takplattor, mattor och andra porösa material för att minska risken för återkommande mögeltillväxt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online