Hälsoriskerna med att bränna ljus av paraffinvax har fått många människor att ompröva sina ljusvanor och i stället välja äldre, mer traditionella material. Paraffin är idag mindre naturligt och mer giftigt än alternativen. Riskerna har dessutom drivit fram både ny forskning och utvecklingen av nya råvaror för ljushantverket.
Under 1850-talet introducerades paraffin inom ljushantverket. Tidigare tillverkades ljus av animaliskt talg, som i sin tur delvis hade ersatts av bivaxljus. Redan forntidens egyptier använde ljuskällor som liknade dagens ljus, gjorda av djurfett. Dessa tidiga ljus saknade dock veke – veken var ett senare tillskott som antikens romare stod bakom. Även vax från vaxmyrten samt spermaceti, utvunnet ur oljan från kaskelotvalen, har historiskt använts vid ljstillverkning.
Paraffin utvecklades genom att en vaxartad substans separerades ur petroleum för användning i ljus. Råvaran är billigare än andra vaxtyper, vilket gjort den till den mest spridda. Paraffin säljs både som pulver och i bitar, och finns antingen förfärgat eller i neutral ton som ljusstöparen själv kan färga. Stearin och bivax är de näst vanligaste råvarorna vid ljstillverkning.
Enligt en studie publicerad i tidskriften Pediatrics (årgång 113, nummer 4) kan paraffinlampolja som används under högtider medföra risker för aspiration och kemisk lunginflammation (pneumonit). En gul låga på ett brinnande ljus kan tyda på att sot släpps ut i rumsluften. Detta sot innehåller ofta giftiga kemikalier som naftalen, metyletylketon, toluen och bensen. Partiklarna kan fastna på väggar, elektronik och andra ytor i hemmet. Föroreningarna utgör en hälsorisk eftersom de kan tränga djupt ner i lungorna och orsaka sjukdom.
I en studie publicerad i Journal of the American Oil Chemists' Society (årgång 79, nummer 8) bildades sot när paraffinljus brändes. Ljus av sojavax brann däremot långsammare och avgav knappt något sot alls. Röken från det brinnande paraffinet innehöll dessutom spår av formaldehyd. Under de senaste åren har sojavax blivit ett populärt alternativ till paraffinljus, och i studien jämfördes dess potential med egenskaperna hos bivaxljus.
Bivax är ett av de äldsta vaxen som använts för ljus och produceras av honungsbinas körtlar. Det är bättre för inomhusluften eftersom det avger negativa joner som rengör luften i stället för att förorena den.
Stearin är egentligen inte ett vax, men har liknande egenskaper och används flitigt vid ljushantverket. Ursprungligen utvanns stearin ur animaliskt fett, men numera tillverkas det oftast av vegetabiliska oljor.
Sojavax utvecklades av Michael Richards i början av 1990-talet och såldes sedan vidare till Cargill. Idag används det för ljus, beläggning av papper och kosmetika.
Vaxmyrten levererade en gång bären som användes för ljusproduktion i det koloniala Amerika, men bearbetningen av vaxet från bären visade sig snart bli alltför tidskrävande.
För den som vill minska exponeringen för sot och skadliga kemikalier inomhus kan valet av ljusråvara göra stor skillnad. Bivax, stearin och sojavax erbjuder en renare förbränning än paraffin och är ofta mer hållbara val – både för hälsan och miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online