Passiv rökning innebär att icke-rökare andas in rök från andras cigaretter, cigarrer eller pipor. Enligt American Cancer Society tar icke-rökare som utsätts för passiv rökning upp nikotin och andra giftiga kemikalier på precis samma sätt som aktiva rökare gör.
Många underskattar faran, men forskningen är tydlig: det finns ingen säker nivå av exponering för tobaksrök. Även kortvarig vistelse i rökig miljö kan påverka hjärta, blodkärl och luftvägar.
Amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) har klassificerat passiv rökning som ett cancerframkallande ämne. Det innebär att röken inte bara är obehaglig, utan utgör ett dokumenterat hälsoghot för alla som exponeras.
Problemet är stort. Enligt en rapport från USA:s generalkirurg från 2006 utsattes hela 60 procent av landets barn och 30 procent av alla inomhusarbetare för passiv rökning. Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta inte själva kan välja bort rökiga miljöer.
Passiv rökning orsakar kronisk hosta, lungskador och en ökad risk för lungcancer, enligt en studie publicerad i Internet Journal of Pulmonary Medicine. Exponering ökar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägsinfektioner.
Enligt EPA kan passiv rökning orsaka astma hos barn som tidigare inte uppvisat några symtom. Hos barn som redan har astma kan rökexponering dessutom förvärra besvären och leda till fler astmaanfall.
Den mest effektiva lösningen är rökfria miljöer. Enligt American Cancer Society kan statliga, regionala och lokala myndigheter skydda barn från tobaksrelaterade sjukdomar och beroende genom att förbjuda rökning på allmänna platser. Rökförbud på arbetsplatser, restauranger och i kollektivtrafik minskar exponeringen avsevärt och bidrar till att få fler rökare att sluta.
Som enskild person kan du också göra skillnad genom att hålla hemmet och bilen rökfria, särskilt när barn finns i närheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online