Tredjehandsrök är en relativt ny term som beskriver de rester som lämnas kvar efter att en cigarett har släckts. Partiklar från en tänd cigarett faller ner på föremål i omgivningen, exempelvis möbler, golv, sängkläder och kläder. Partiklarna tas lätt upp av kroppen genom att man vidrör en påverkad yta med huden eller munnen, eller genom inandning.
Enligt en studie från 2009 som publicerades av American Academy of Pediatrics avsätts partiklarna i tredjehandsrök i lager varje gång någon röker. Partiklar kan hittas på alla ytor i hemmet, i hushållsdamm och som giftiga föreningar i luften. Även om resterna inte syns är lukten omisskännlig. Den unka cigarettdoften i en rökares kläder är ett typiskt exempel på tredjehandsrök.
Cigaretter innehåller nästan 70 cancerframkallande kemikalier. Därtill hör formaldehyd, som även förekommer i balsameringsvätska; bensen, som finns i bensin; polonium 210, en radioaktiv förening; samt vinylklorid, som används vid tillverkning av plastledningar. Bland de giftiga metallerna finns krom, som används vid ståltillverkning; arsenik, som också ingår i bekämpningsmedel; kadmium, som används i batterier; samt bly. Andra kemikalier är bland annat butan, toluen, metanol, metan, propan och radon.
En studie vid Lawrence Berkeley National Laboratory visade att cigarettröksrester blir allt mer giftiga med tiden. Partiklarna i tredjehandsrök är dessutom mycket små, mer irriterande och potentiellt farligare än de i sekundärhandsrök.
Barn anses vara den grupp som är mest mottaglig för effekterna av tredjehandsrök. Spädbarn och småbarn får lättare i sig partiklar eftersom de kryper på golvet, andas in damm och tar i föremål med händerna eller munnen. Cigarettfimpar, som nyfikna barn ofta plockar upp, utgör ytterligare en källa till exponering.
Redan låga nivåer av tredjehandsrök kan påverka barns nervsystem och hjärnutveckling samt leda till lägre IQ. Liksom sekundärhandsrök innehåller tredjehandsrök kemikalier som är kända för att orsaka cancer. Eftersom partiklarna i tredjehandsrök är betydligt mindre än de i primär- eller sekundärhandsrök andas de lättare in i lungorna och drabbar i högre grad personer med lungsjukdomar som astma.
Prenatal exponering för tredjehandsrök påverkar spädbarns lungutveckling negativt, enligt forskare vid Los Angeles Biomedical Research Institute vid Harbor-UCLA Medical Center (LA BioMed). Barn som utsätts för tredjehandsrök under fosterstadiet löper större risk att drabbas av astma och andra andningsrelaterade problem under resten av livet.
Det mest effektiva skyddet mot tredjehandsrökets negativa effekter är en helt rökfri miljö. Om rökare inte kan eller vill sluta röka helt minskar ett rökförbud i hemmet exponeringen avsevärt. Ytor i hemmet kan rengöras för att avlägsna resterna, och textilier som gardiner och mattor bör tvättas eller bytas ut.
Rökare bör dessutom tvätta händerna och byta kläder efter rökningen innan de hanterar barn, eftersom resterna fastnar i både kläder och hår. Att röka utomhus minskar risken men eliminerar den inte helt, då partiklarna följer med in via kläder och hud.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online