Enligt Bob Doughty på VOA News är rökning den vanligaste orsaken till förebyggbara dödsfall och cancer i världen, ändå röker nästan en miljard människor. Dessa personer kan inte avfärdas som dumma eller slarviga. Deras beteende styrs av sociologiska faktorer – samma typ av krafter som avgör vad vi lägger i matvarukorgen eller vilka kläder vi väljer att bära. Att förstå varför människor börjar röka, och varför de fortsätter, är därför att förstå grundläggande principer inom sociologi och socialpsykologi: läran om hur samhället fungerar som helhet.
En artikel i tidskriften Tobacco Control beskriver hur tobaksreklam medvetet tilltalar barn och väcker deras intresse för rökning. Genom årtionden har cigaretter marknadsförts med associationer till sexighet, mognad, glamour, manlighet, trots och coolhet. Webbplatsen Stop Smoking Now, som arbetar mot tobak, noterar att antirökningsaktivister försöker bygga upp motsatta associationer – att koppla tobak till död, cancer, emfysem och andra allvarliga konsekvenser.
En Gallupstudie från 2007 fann inget entydigt samband mellan ett lands rökfrekvens och dess ekonomiska nivå. Många av länderna med lägst rökfrekvens hade också mycket låg genomsnittlig inkomst, vilket tyder på att cigaretternas pris ibland avskräcker befolkningar från att röka. Samtidigt hade flera av länderna med högst rökfrekvens, som Kuba och Bangladesh, låga genomsnittsinkomster. Inga stora industrialiserade nationer som USA, Storbritannien, Tyskland eller Japan fanns bland de tjugo länder med högst rökfrekvens. Ett lands ekonomi påverkar alltså rökningen till viss del, men andra faktorer spelar också in – exempelvis cigaretternas relativa kostnad och hur socialt accepterat rökande är i landet.
Lagstiftning styr i hög grad hur en befolkning beter sig. I många utvecklade och industrialiserade länder finns rökförbud eller begränsningar som håller antalet rökare nere. I USA, EU, Kanada och andra stora industrinationer regleras hälsovarningar, försäljning till minderåriga och rökning på offentliga platser. Kina, världens folkrikaste land, konsumerar en tredjedel av världens tobak. Där saknas helt lagar som reglerar tobaksförsäljning till minderåriga, och restriktionerna för rökning är i praktiken obefintliga. Det finns inga krav på hälsovarningar, och enligt BBC News tror de flesta kinesiska rökare inte att cigaretter orsakar cancer eller hjärtsjukdom.
En persons utbildningsnivå påverkar ofta om hen röker eller inte. Ju högre utbildning, desto mindre troligt är det att personen röker. The Ultimate Quitting Guide, med hänvisning till en studie från Centers for Disease Control från 2005, anger att 40 procent av amerikanerna med gymnasieexamen eller GED röker, jämfört med endast 7,5 procent av dem med forskarutbildning. Orsaken kan vara att personer med kortare utbildning är mindre medvetna om rökningens skadeverkningar, men sambandet är inte helt klarlagt.
Dr. C. S. Houston, skrivande i Canadian Medical Association Journal, menade att rökning kommer att fortsätta vara utbrett tills det blir moraliskt och socialt oacceptabelt. Redan 1986 konstaterade han att samhället hade rört sig i den riktningen sedan 1975. Idag stigmatiserar allt fler länder rökare och begränsar var de får röka. När rökning förbjuds på vissa platser blir handlingen symbolisk för felaktigt beteende – och just det, menar Dr. Houston, är nyckeln till att minska rökfrekvensen.
Rökning är alltså inte bara en individuell fråga utan ett samhällsfenomen som formas av kultur, ekonomi, lagstiftning, utbildning och sociala normer. För att effektivt minska rökandet krävs insatser på flera plan samtidigt – från reklamregler och skattepolitik till utbildning och förändrade sociala attityder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online