Rökning skadar i princip hela kroppen, men lungorna drabbas hårdast. Tobak innehåller gifter som direkt förgiftar lungvävnaden. Redan när en rökare tar ett bloss tränger nikotin in i lungorna och påverkar dem i upp till 30 minuter. Avlagringar av sot förändrar med tiden lungornas form, vilket gör det allt svårare att andas ut. Rökare löper dessutom upp till tio gånger högre risk att dö i kronisk obstruktiv lungsjukdom.
En ihållande hosta, andnöd redan efter lätt fysisk ansträngning, slembildning eller återkommande bröstinfektioner är ofta tidiga tecken på den skada som rökningen redan har orsakat.
Alveolerna är små luftsäckar i lungorna som hjälper kroppen att ta upp syre och avlägsna koldioxid. Tjäran från cigaretter täpper igen bronkerna i närheten av luftsäckarna. Lungornas fuktighet gör att tjäran fastnar i luftrören, och när lungorna inte lyckas bli av med den börjar luftsäckarna kollapsa.
När alveolerna förlorar sin elasticitet kan de inte längre ta upp lika mycket syre som kroppen behöver, vilket leder till andnöd. Hjärtat måste arbeta hårdare för att forsla syre ut i kroppen, och rökaren blir snabbt trött och orkeslös.
Flimmerhår är små, hårlika strukturer som hjälper till att rengöra och reparera lungorna. De klär luftrörens insida tillsammans med ett tunt lager slem. Slemmet fångar upp smuts och gifter som andas in, och flimmerhåren borstar sedan bort dessa innan de hinner fastna djupare i lungorna.
Rökning förstör flimmerhåren, vilket innebär att lungorna inte längre kan rena och reparera sig själva. Resultatet blir ofta en kronisk hosta samt hälsotillstånd som gradvis bryter ner lungfunktionen.
Rökning orsakar flera sjukdomar som hindrar syret från att nå blodkärlen och organen. Bland dessa finns bronkit, astma, lunginflammation, emfysem och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Immunförsvaret försöker eliminera de kemikalier som röken avsätter i lungorna och luftrören, men med tiden slutar det fungera. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC beror hela 90 procent av alla dödsfall i KOL på rökning.
Enligt CDC är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i USA, och lungcancer är den cancersjukdom som kräver flest liv. Rökning orsakar omkring 90 procent av alla mäns dödsfall i lungcancer och nästan 80 procent av kvinnornas.
Fler än 40 kemikalier i tobaksrök är kända cancerframkallande ämnen, bland annat arsenik, ammoniak, kvicksilver, formaldehyd, bly, uretan och radioaktiva substanser. Dessa ämnen får cellerna att mutera, och onormala celler börjar successivt klä bronkernas väggar. Ju mer en person röker, desto fler onormala celler bildas – och vissa av dem utvecklas till tumörer som blir cancerartade.
Enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA dör cirka 3 000 icke-rökare i USA varje år i lungcancer orsakad av passiv rökning. Spädbarns lungor är alldeles för små för att tåla rök, och att vistas i rökiga miljöer gör andningen besvärlig för dem.
Barn som utsätts för tobaksrök löper dessutom ökad risk att drabbas av plötslig spädbarnsdöd (SIDS) samt luftvägssjukdomar som astma och återkommande infektioner.
Lungorna har en viss förmåga att återhämta sig när rökningen upphör. Redan inom några veckor förbättras lungfunktionen, cilierna börjar växa tillbaka och risken för lungcancer minskar successivt för varje rökfritt år. Att sluta röka – eller helst aldrig börja – är det enskilt viktigaste steget man kan ta för att skydda sina lungor på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online