Det är ingen hemlighet att exponering för tobaksrök orsakar en rad farliga effekter i kroppen. Gifter som nikotin och tjära sänker det ”goda” kolesterolet och höjer det ”dåliga”. Nikotin och kolmonoxid skadar endotelet – kärlväggens skyddande innerlager – vilket gör att plack kan börja bildas, samtidigt som mängden syre som kan transporteras i blodet minskar. Blodplättarna blir dessutom ”klibbiga” vid tobaksexponering och klumpar ihop sig till proppar.
Även icke-rökare kan med tiden drabbas av åderförkalkning till följd av högt blodtryck, diabetes, övervikt, stress, ärftliga faktorer och höga kolesterolvärden – men rökning räknas som en av de mest förebyggbara riskfaktorerna av alla.
”Rökning är en stor riskfaktor”, rapporterar Noor Ahmed Jatoi, medicine doktor, ”inte bara för lungsjukdomar och cancer, utan även för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.” Jatoi var huvudförfattare till en blodtrycksstudie från 2007 som publicerades i Journal of the American Heart Association. Tidigare hade han visat att såväl en enda cigarett, passiv exponering för cigarrök som långvarig rökning bidrar till att artärerna stelnar, vilket ökar motståndet i blodkärlen och tvingar hjärtat att pumpa hårdare.
Hans forskning omfattade 554 personer med obehandlat högt blodtryck (medelålder 47 år), där man jämförde rökare, före detta rökare och icke-rökare. Artärernas stelhet mättes med arteriell pulsvågsanalys. Resultaten visade att både aktiva rökare och de som hade slutat för ett år sedan hade betydligt stelare kärl än icke-rökare. Före detta rökare började förbättras efter ett års rökstopp, men först efter tio rökfria år hade kärlstelheten återgått till normala nivåer.
”Vår studie förstärker budskapet att rökavvänjning är ett viktigt steg som rökare kan ta för att förbättra kvaliteten och längden på sina liv”, avslutade rapporten. ”Den visar både rökningens skadliga effekter och nyttan av rökstopp för kärlväggen.”
En banbrytande studie från University of North Carolina at Chapel Hill 1998 visade att både aktiva och passiva rökare drabbas av kärlskador och förträngningar, vilket ökar risken för stroke och hjärtinfarkt. Åderförkalkningssjukdomen ateroskleros utvecklas dessutom ännu snabbare hos rökare som samtidigt har högt blodtryck eller diabetes.
Studien, som omfattade 11 000 volontärer, publicerades i Journal of the American Medical Association den 14 januari 1998 och använde ultraljud för att mäta fettavlagringarna på kärlväggarna. Under tre år upptäckte forskarna att rökare hade 50 procent mer plack i sina artärer än icke-rökare. Även tidigare rökare låg 25 procent högre. Värst av allt: de som utsattes för andras cigarrök visade en 20 procent snabbare sjukdomsutveckling jämfört med personer som aldrig exponerats för passiv rökning.
”Det är chockerande att icke-rökare som utsätts för passiv rökning ändå löper ungefär en tredjedel av rökarnas risk”, skrev huvudförfattaren George Howard. ”Att sluta röka skulle inte bara gynna rökarna själva, utan också skydda deras barn.”
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC finns det fler än 9 miljoner ”tillfälliga rökare” i USA. De röker högst fem cigaretter om dagen och kan gå dagar utan att tända – ofta för att lindra spänningar efter en stressig arbetsdag eller som en social aktivitet på helgerna. Även om de inte ser sig som ”riktiga rökare” visar en studie från University of Georgia 2008 att skadan är mycket verklig.
Forskarna undersökte 18 collegestudenter – nio icke-rökare och nio som rökte mindre än ett paket i veckan. Med hjälp av en blodtrycksmanschett mätte de artärernas förmåga att reagera på förändringar i blodflödet. Tillfälliga rökare svarade 36 procent sämre än icke-rökare. När deltagarna därefter rökte två cigaretter och testades igen sjönk kärlfunktionen med ytterligare 24 procent. Urvalet var visserligen litet, men resultaten publicerades i tidskriften Ultrasound in Medicine and Biology och fler studier planeras.
”De flesta vet att ett par cigaretter på helgen inte är bra för artärerna”, sa studiens medförfattare Kevin McCully, professor i kinesiologi vid University of Georgia. ”Men vad de kanske inte vet – och vad vår studie visar – är att försämrad funktion kvarstår in i nästa vecka, om inte längre.”
En studie publicerad av American Heart Association visar att redan några bloss eller några andetag förorenad luft kan skada hjärtat. Att enbart vistas i miljöer med passiv rökning ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och ateroskleros.
Forskare vid Brigham Young University analyserade data från över en miljon patienter för att bedöma risken att dö i förorenad luft. Slutsatsen var att passiv inandning av motsvarande en cigarett per dag kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom med 20–30 procent. Även låga halter tobak orsakar inflammation och ökad blodplätteaktivitet i kroppen, enligt forskarna.
”Det krävs ingen extrem exponering för att få betydande kardiovaskulära effekter”, konstaterade studiens författare C. Arden Pope III. ”Även passiv exponering för luftföroreningar och andras tobaksrök bidrar till markant ökad kardiovaskulär dödlighet. Ett centralt fynd i vår studie är att rökning är skadligt även i små mängder.”
Forskningen pekar entydigt i samma riktning och lämnar ett dystert budskap till rökare: sluta – eller riskera livet. Det finns dock många vägar till ett rökfritt liv. Sociala rökare kan ha nytta av stödgrupper, där man möter andra som lagt av och får moraliskt stöd att hålla i. Långvariga rökare kan behöva medicinsk hjälp, exempelvis nikotinplåster eller läkemedel som vareniklin, för att dämpa suget. Hypnos är en annan metod som kan hjälpa till att träna om tankemönster och bryta beroendets onda cirkel.
I grund och botten handlar rökning mer om en mental vana än om något annat – och all hjälp i världen hjälper inte den som själv inte vill sluta. På CDC:s webbplats finns mer information om hur du kan bryta vanan och börja om på nytt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online