För många rökare är det att sluta röka en svår och frustrerande process fylld av återfall, suget och irritabilitet. Orsaken ligger i att rökning – och framför allt nikotinet – påverkar din hjärnkemi och till och med kan förändra den. Här får du veta mer om den kontroll nikotin har över din hjärna och hur redan ett enda bloss påverkar dess kemi.
Nikotin tas upp i blodet via lungorna och når hjärnan på bara cirka tio sekunder efter att du har dragit ett bloss. Nikotinets kemiska struktur liknar en signalsubstans som redan finns naturligt i hjärnan: acetylkolin. Signalsubstanser är i grunden budbärare som överför signaler mellan nervcellernas receptorer. Genom att binda till acetylkolinet kan nikotin lura sig in i hjärnans kemi, vilket utlöser en hel kedja av kemiska reaktioner.
Ett sätt som nikotin påverkar hjärnan på är genom att öka nivåerna av dopamin, en signalsubstans som skapar känslor av glädje och eufori. Andra droger, som kokain, har samma effekt men i mycket högre grad. Efter en cigarett varar de euforiska känslorna dock bara några minuter, vilket är anledningen till att rökare fortsätter tända nästa cigarett. Hjärnan begär de behagliga känslorna gång på gång, vilket ofta leder till ett fast beroende.
Noradrenalin är ett annat ämne som frisätts när nikotinet når hjärnan. Det ger en plötslig känsla av vakenhet och skärper förmågan att koncentrera sig och reagera. Det är därför en stressad eller rastlös rökare ofta tänder en cigarett för att lugna ner sig och få fokus igen.
Nikotin frisätter även adrenalin, vilket skapar en rusning i kroppen som liknar noradrenalins effekter. Det är därför pulsen och blodtrycket stiger och du lätt blir andfådd när du röker. I kombination med det förhöjda dopaminet kan adrenalinen dessutom förstärka euforin i några minuter.
Precis som vid andra beroendeframkallande droger börjar hjärnan kräva mer så snart nikotinnivåerna sjunker – så uppstår beroendet. När hjärnan inte får sitt nikotin drabbas den av abstinens, och rökare som försöker sluta upplever därför ofta symtom som ångest, oro, sömnlöshet och i vissa fall till och med depression.
Nikotinets starka effekt på hjärnan är huvudanledningen till att det är så svårt att sluta röka. Det finns många vägar till ett rökfritt liv – exempelvis nikotinersättning och läkemedel, samtalsterapi, hypnos eller självhjälpsgrupper – och framgången varierar från person till person. Chansen att lyckas helt spontant, utan något stöd, är låg just på grund av nikotinets omformande effekt på hjärnkemin. När du slutar röka kämpar hjärnan med att anpassa sig till livet utan nikotin, och eftersom du vet att en cigarett skulle stoppa de obehagliga symtomen är frestelsen att återgå till rökandet mycket stor.
Att förstå hur nikotin styr hjärnans belöningssystem kan göra det lättare att förlåta sig själv vid ett eventuellt återfall och att välja den strategi som passar dig bäst. Med rätt stöd och verktyg går det att bryta det kemiska beroendet – och för varje rökfri dag hittar hjärnan successivt tillbaka till sin naturliga balans.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online