1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Nikotinens effekter på kroppen – så påverkas hjärta, lungor och hjärna

Sjukdomar kopplade till rökning och nikotin dödar över 400 000 människor varje år, enligt American Lung Association. Kroniska sjukdomar som emfysem och kronisk bronkit påverkar allvarligt en persons livskvalitet. Tyvärr är detta bara två av de många sjukdomar som nikotin kan orsaka.

Den goda nyheten är att många av nikotinets skador går att vända. American Cancer Society rapporterar att risken att drabbas av hjärtsjukdom minskar med 50 procent redan ett år efter rökstopp. Här går vi igenom hur nikotinet påverkar olika delar av kroppen.

Hjärtat

Hjärtat reagerar omedelbart på nikotin. Redan direkt efter intag kan förändringar i puls och blodtryck uppmätas. Nikotin påverkar även andningsmönstret genom att stimulera andningsnerverna. Dessutom drar blodkärlen ihop sig, vilket minskar mängden syre som transporteras med blodet till kroppens vävnader.

Lungorna

Enligt American Lung Association står lungsjukdomar för 73 procent av alla rökrelaterade sjukdomar. Rökning orsakar kronisk bronkit och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och främjar samtidigt tillväxten av cancerceller i lungorna. Ju längre man röker, desto större blir risken för bestående skador på lungvävnaden.

Blodtrycket

Nikotinet i cigaretter och andra tobaksprodukter gör att artärerna drar ihop sig. Som en följd av detta slår hjärtat snabbare och blodtrycket stiger. Efter många års rökning kan nikotinets påverkan på blodtrycket leda till hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga, kroniska sjukdomar.

Hjärnan

Inom åtta sekunder efter att cigarröken andats in når nikotinet hjärnan. Där binder det sig till receptorer som påverkar humör, aptit och minne. Framför allt aktiverar nikotinet de delar av hjärnan som styr njutning och belöning, vilket gör nikotinet starkt beroendeframkallande och abstinensbesvären extra svåra att hantera.

Passiv rökning

Hälften av röken från en cigarett andas faktiskt in av människorna i rökarens omgivning. Personer som utsätts för nikotin, även om de själva aldrig röker, kan utveckla andningsbesvär, högt blodtryck och lungsjukdom. Enligt Center for Substance Abuse Prevention tar barn till rökande föräldrar upp minst dubbelt så mycket nikotin i kroppen som barn till icke-rökande föräldrar.

Sammanfattning

Nikotin påverkar nästan hela kroppen – från hjärta och kärl till lungor och hjärna. Den viktigaste slutsatsen är att det aldrig är för sent att sluta röka. Kroppens återhämtningsförmåga är stor, och redan efter ett rökfritt år har risken för hjärtsjukdom mer än halverats.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online