Att sluta röka är en mycket svår uppgift, även om det är ett klokt beslut. Nikotin är kanske ett av de mest beroendeframkallande ämnen som finns, och beroendet förstärks gång på gång på grund av hur ofta rökare tänder en ny cigarett. Det finns dock vägar framåt även för den mest beroende rökaren.
Tro det eller ej – alla rökare är inte lika. När jag nyligen umgicks med en vän som hade börjat röka i vuxen ålder, tvärtom mot de flesta som går åt motsatta hållet, insåg jag att hon inte ens inhalerade röken. Det irriterade mig, eftersom både jag och andra gäster på kaféet vi satt utanför tvingades andas in hennes passivrök. Det är förvånande hur många som ”låtsasröker” bara för synens skull. Sedan finns det också de som röker en mycket begränsad och kontrollerad mängd cigaretter, exempelvis min egen far som röker en cigarett om dagen. Även det retar mig, eftersom jag inte ser någon poäng med att röka alls om man inte har ett verkligt beroende av nikotin – annars stoppar man bara i sig gift och utsätter resten av oss för det.
Råden i den här artikeln riktar sig inte till lättrökare eller låtsasrökare. De behöver inga råd – de behöver bara ta sig i kragen, eftersom de inte lider av något faktiskt beroende. Det skulle förvåna många hårt beroende rökare att få veta hur många rökare som saknar ett fysiskt beroende. För dem krävs ofta bara minimal ansträngning och lite viljestyrka för att lägga av. För andra är situationen betydligt mer komplicerad.
Ett bra sätt att bedöma beroendenivån är att fråga när personen röker sin första cigarett på dagen och låta hen beskriva sitt rökmönster. En hårt beroende rökare – som nästan alltid får det svårt att sluta – är nästan alltid en intensiv morgonrökare. Jag kallar det för återhämtning, eftersom rökaren kompenserar nikotinbristen som byggts upp under nattens sömn. Hårt beroende rökare tenderar att tända direkt vid uppvaknandet och därefter röka flitigt under förmiddagen, för att successivt jämma ut sig och hålla en jämn nikotinnivå under resten av dagen, ofta avslutat med en eller två cigaretter före sänggåendet. Den som inte passar in i detta mönster – utan röker mer senare på dagen, eller väntar tills efter frukosten, lunchen eller andra självvalda tidpunkter – har betydligt lättare att sluta.
Det finns många läkemedel på marknaden, till exempel Zyban, Chantix (vareniklin) och olika former av nikotinersättning – allt från inhalatorer till plåster och tuggummi. Nikotin i sig är inte farligt; det används till och med inom medicinen för att behandla åkommor som Parkinsons sjukdom. Hälsorisken vid rökning kommer i stället främst från de övriga ämnen som finns i tobaken och i cigaretterna.
För lättrökare och måttligt beroende rökare rekommenderar jag nikotinplåster med eventuell nedtrappning, eller något av de två godkända läkemedlen mot nikotinabstinens: Chantix eller Zyban. För tunga rökare rekommenderar jag däremot INTE dessa alternativ. I stället bör du kontakta en förstående läkare och diskutera en medicinsk avgiftning med alprazolam och diazepam (Valium).
För att förstå varför jag rekommenderar detta behöver vi gå igenom symtomen vid nikotinabstinens. Abstinensen ger upphov till en rad besvär i hela kroppen, framför allt under de första 72 timmarna, vilka långsamt avtar under en period på sju till tio dagar. Symtomen kan vara både fysiska och psykiska.
De fysiska symtomen under de första tre dagarna innefattar sug efter nikotin, tryck över bröstet, hjärtklappning, halsont, förstoppning, influensaliknande besvär, huvudvärk, yrsel, svimningskänslor, hosta, munsår (aftor som orsakas av kroppens avgiftning), ångest samt känslor av depersonalisering och derealisation – tiden känns förvrängd och du känner dig inte som dig själv, som om allt pågår i slow motion eller i en drömlik verklighet.
På grund av dessa kraftiga fysiska symtom anser jag att följande upplägg är det bästa stödet vid rökavvänjning: Under läkarens överinseende får du 15 tabletter alprazolam à 0,5 mg. Ta tillräckligt för att bli lugn så snart de första abstinensbesvären visar sig – normalt högst 1,5–2 mg. Därefter tar du 0,5 mg var fjärde timme under det första dygnet. Du bör också få 30 tabletter diazepam à 5 mg (Valium). Alprazolam är ett snabbverkande bensodiazepin som passar bäst för omedelbar lindring, medan diazepam är bättre för sömnen och har längre halveringstid, vilket gör det lämpat för en jämn dosering över tid. Din första diazepamdos tas tillsammans med den sista alprazolamdosen första kvällen. Andra dagen tar du en tablett alprazolam 0,5 mg tillsammans med en tablett diazepam 5 mg var fjärde timme vid behov. Efter 48 timmar fortsätter du med 5 mg diazepam vid behov under resterande vecka. Detta upplägg bör kunna förebygga de flesta abstinensbesvär.
OBS: Bensodiazepiner är i sig beroendeframkallande receptbelagda läkemedel. Detta upplägg får endast genomföras under noggrann övervakning av läkare – aldrig på egen hand.
Slutligen måste du ta itu med de psykologiska konsekvenserna av att sluta röka. De flesta är starkt fästa vid sin rökvana. Tänk på hur ofta du röker – du förstärker vanan betydligt oftare än de flesta missbrukare förstärker sina, och sorgeperioden blir därför naturligt längre. Det är också vanligt att gå igenom en period av nedstämdhet eller depression, där ett antidepressivt läkemedel kan förskrivas. SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är de antidepressiva som fungerar bäst vid nikotinrelaterad abstinens.
Du behöver en anpassningsperiod och måste lära dig göra sådant du förknippar med rökning – utan cigaretten. Det är ingen enkel omställning, men den går att genomföra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online