Enligt American Council on Science and Health är unga manliga rökare hela fyra gånger mer benägna att drabbas av plötslig död än icke-rökare. Statistik som denna har fått allt fler människor att helt avstå från tobak, men trots det fortsätter många att röka. Rökning orsakar inte bara allvarliga skador på lång sikt – redan från första cigaretten påverkas kroppen på flera sätt. Här går vi igenom de omedelbara effekterna, varav många inte är lika uppenbara.
Enligt Campaign for Tobacco-Free Kids uppvisar hjärnans cellreceptorer hos rökare färre dopaminreceptorer än hos icke-rökare. Flera studier tyder på att detta ökar risken för beroende och missbruk, eftersom hjärnan blir mindre känslig för kroppens naturliga belöningssystem och i stället kräver nikotin för att fungera normalt.
Rökning har många direkta effekter på andningsvägarna. Bland annat ökar slembildningen och hosta uppstår, från lindrig till allvarlig. Även bronkospasm kan inträffa, det vill säga att luftvägarna mot lungorna dras ihop. När andningen därmed blir svårare kan rökaren uppleva betydande trötthet och nedsatt fysisk prestation, redan vid kortvarig ansträngning.
Redan efter en enda cigaretter höjs både blodtrycket och pulsen. Rökning drar dessutom ihop blodkärlen, vilket gör vissa personer mer sårbara för hjärtinfarkt eller stroke. Cigarettrökning kan också leda till blodproppar genom en process som kallas trombos, där blodkärl blockeras och blodflödet till kroppens vitala organ begränsas. På längre sikt kan rökare dessutom utveckla åderförkalkning (ateroskleros) – fetthalter som byggs upp i artärerna och ytterligare försämrar cirkulationen.
En studie publicerad i American Journal of Gastroenterology visar att rökare löper ökad risk att drabbas av halsbränna och sura uppstötningar jämfört med icke-rökare. Orsaken är att rökarens matsmältningssäcker är försvagade, vilket ger syrorna mer tid att skada matstrupen. Rökare har dessutom högre risk för magsår, dålig andedräkt samt ett flertal munhälsoproblem som plack, karies, tandköttssjukdomar och infektioner i munhålan.
Rökning försvagar immunförsvaret på flera sätt. Risken för öroninflammation, bihåleinflammation, rinit och lunginflammation ökar markant, eftersom kroppens naturliga försvar mot virus och bakterier försämras av cigarettrökens ämnen.
Kanske den mest synliga effekten av rökning är hur den påverkar utseendet. Gulnade tänder, fingrar och naglar är vanliga tecken hos rökare, liksom för tidigt åldrande och rynkbildning i huden – särskilt runt munnen. Huden får också ofta en mattare och gråare ton på grund av försämrad blodcirkulation.
Det positiva är att kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart efter rökstopp. Redan inom 20 minuter sjunker blodtrycket och pulsen, inom ett dygn minskar risken för hjärtinfarkt, och efter några veckor förbättras lungfunktionen och cirkulationen märkbart. Att sluta röka är alltså den enskilt bästa investeringen man kan göra för sin hälsa – oavsett hur länge man har rökat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online