Enligt American Lung Association är 8,6 miljoner människor i USA allvarligt sjuka till följd av rökningens effekter, och nästan 440 000 personer dör varje år av rökrelaterade orsaker. Lungsjukdomar står för den överväldigande majoriteten av rökningens långtidseffekter, och sambandet mellan rökning och cancer är väl dokumenterat. Men rökningen skadar inte bara lungorna – den påverkar även hjärt- och kärlsystemet, fortplantningsförmågan, synen och matsmältningen. Dessutom ger långvarig rökning upphov till estetiska problem som rynkor och för tidigt åldrande av huden.
Långvarig rökning ökar kraftigt risken att utveckla emfysem, kronisk bronkit och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Samtliga dessa sjukdomar gör andningen svår, och många av dem orsakar kronisk hosta – ofta kallad ”rökarhosta”. Ju längre en person röker, desto svårare blir det att kontrollera sjukdomarna. Slutresultatet blir ofta ett liv med syrgastub och i värsta fall en för tidig död.
Enligt National Institutes of Health orsakar rökning minst 30 procent av alla cancerrelaterade dödsfall i USA. Detta omfattar lungcancer, munhålecancer samt cancer i halsen och matstrupen. Rökning är den enskilt största orsaken till lungcancer i landet. Det goda nyhetsmeddelandet är att att sluta röka, även sent i livet, minskar cancerrisken betydligt.
Rökning orsakar högt blodtryck och förträngning av blodkärl och artärer, vilket kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Långvariga rökare löper dessutom större risk att drabbas av farliga blodproppar och sämre cirkulation.
Rökning ger nedsatt fertilitet hos kvinnor eftersom den stör äggstockarnas östrogenproduktion. Rökning är även kopplad till tidig menopaus, låg födelsevikt och för tidig födsel. Män som röker har lägre spermiekvalitet och lägre spermieantal än icke-rökare. Eftersom nikotin sammandrager blodkärlen hänger rökning dessutom samman med erektionsproblem hos män.
Rökning är kopplad till ökad halsbränna, magsår, leverskador och Crohns sjukdom. Röken skadar matstrupen och bidrar därmed till sura uppstötningar och halsbrännbesvär. Rökare drabbas oftare av magsår än icke-rökare, och rökningen försvårar dessutom kroppens förmåga att läka såren. Levern skadas också av rökning, som samtidigt hämmar leverns förmåga att ta upp och bearbeta läkemedel. Crohns sjukdom angriper tarmen och orsakar buksmärtor och diarré – och rökning ökar risken att insjukna i sjukdomen.
Rökning ökar risken för både grå starr och makuladegeneration. Personer som röker behöver oftare operera sig för grå starr och använda glasögon senare i livet. Risken att utveckla åldersrelaterad makuladegeneration ökar markant hos långvariga rökare. Denna sjukdom går inte att bota och kan ge synskador som i slutänden leder till blindhet.
Rökning får huden att åldras i förtid. En studie från University of Michigan från 2007 visade att hudskador och rynkor även uppstod på kroppsdelar som aldrig exponerats för solljus. Både hur mycket en person röker och hur länge personen rökt har direkt samband med graden av hudskada. Studien bevisade alltså att rökningen åldrar inte bara ansiktet, utan hela kroppens hud.
Konsekvenserna av långvarig rökning berör i princip varje organ i kroppen – från lungor och hjärta till mage, ögon och hud. Den viktigaste slutsatsen är dock att det aldrig är för sent att sluta: redan kort efter rökstopp börjar kroppen återhämta sig, och risken för många av dessa allvarliga sjukdomar minskar successivt med varje rökfritt år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online