Nikotin har en kraftfull effekt på hjärnan som stimulerar dess reaktioner. I grunden aktiverar nikotin receptorer i hjärnan, vilket leder till en frisättning av signalsubstanser som dopamin. Denna effekt skapar en känsla av njutning som kan lura hjärnan att tro att den behöver mer stimulus för att uppnå samma effekt – vilket i sin tur banar väg för beroende.
När en person stimuleras av en respons, oavsett om det sker genom droger eller något annat som upplevs som behagligt, aktiveras det så kallade belöningssystemet. På grund av den njutning som upplevs blir dopaminreceptorerna med tiden kemiskt beroende av nikotinet.
Allelisk variation är en typ av gen som finns i dopaminreceptorn och som predisponerar en person för att lättare bli beroende av nikotin. En person med denna genetiska egenskap har generellt sett större svårigheter att sluta röka.
Dopaminstrukturer som utsätts för nikotin under fosterstadiet – exempelvis via en rökande gravid kvinna – kan förändras. Detta kan resultera i varaktiga förändringar av hjärnans struktur samt i hur individen reagerar på beroendeframkallande ämnen senare i livet som vuxen.
Hjärnan skapar ett minne baserat på upplevelsen av nikotin. Som ett resultat utlöser hjärnan receptorer som belönar kroppen när nikotin återigen inhaleras, vilket förstärker beteendet och gör det svårt att bryta mönstret.
Eftersom hjärnans receptorer inte kan blockera njutningssignaler blir det mycket svårt att kontrollera impulsen att vilja röka. Detta förklarar varför nikotinberoende ofta kräver mer än enbart viljestyrka för att övervinnas.
Nikotinets förmåga att manipulera hjärnans belöningssystem gör det till ett av de mest beroendeframkallande ämnena som finns. Att förstå hur dopaminreceptorerna påverkas – från genetiska faktorer till exponering under fosterstadiet – är avgörande för att kunna utveckla effektiva metoder för rökavvänjning och behandling av nikotinberoende.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online