Det är ingen hemlighet att rökning innebär stora hälsorisker. Vad som en gång var en modern och trendig vana i början av 1900-talet har idag blivit en av de farligaste livsstilsvanorna man kan ha. Lyckligtvis finns det flera vägar att bryta vanan, och de positiva hälsoeffekterna börjar nästan omedelbart. Att ta processen timme för timme eller dag för dag stärker självförtroendet hos den som vill sluta röka och ger motivationen att fortsätta strävan mot ett friskare liv.
Enligt USA:s hälsomyndighet CDC uppskattas över 400 000 amerikaner dö varje år till följd av rökning. Rökning orsakar faktiskt fler dödsfall än självmord, mord, trafikolyckor, alkohol och aids tillsammans. Enbart av denna anledning är det viktigt att belysa fördelarna med rökavvänjning.
Oavsett hur länge en person har rökat eller hur gammal hen är är det aldrig för sent att sluta – och den övergripande hälsan kommer alltid att förbättras. Orsaken till beroet är naturligtvis nikotinet, som stimulerar frisättningen av dopamin i hjärnan. Dopamin är ansvarigt för de behagliga känslor vi upplever, vilket är anledningen till att många rökare använder cigaretter som stresslindring eller avkoppling i ångestfyllda situationer.
Dopamineffekten håller dock bara kort tid, vilket skapar rökerens "behov" av nästa cigarett. De goda nyheterna? Hälsovinsterna vid rökavvänjning börjar så tidigt som 20 minuter efter den sista cigaretten och fortgår i upp till tio år eller mer.
Efter 20 minuter: Blodtrycket och pulsen sjunker, vilket ger hjärtat en välbehövlig paus.
Efter 8 timmar: Kolmonoxidenivåerna i kroppen börjar minska, vilket förbättrar syretillförseln i blodet.
Efter 24 timmar: Alla spår av kolmonoxid har lämnat kroppen.
Efter 48 timmar: Allt nikotin har sköljts ut ur kroppen, och smak- och luktsinnen börjar förbättras.
Mellan 2 och 12 veckor: Blodcirkulationen är återställd till full kapacitet, och lungfunktionen kan öka med upp till 30 procent.
Mellan 3 och 9 månader: Rökhostan försvinner, liksom andnöden.
Efter 1 år: Risken att drabbas av hjärtinfarkt halveras.
Efter 5 år: Risken att dö i lung- eller munhålscancer minskar med 50 procent.
Efter 10 år: Risken för hjärtinfarkt och lungcancer är lika låg som hos någon som aldrig har rökt.
Flera missuppfattningar om rökavvänjning hindrar ofta dem som vill sluta från att faktiskt göra det. Den största myten är att man oundvikligen går upp i oönskade kilon. Detta stämmer inte nödvändigtvis. Viktuppgången under rökavvänjningen beror främst på vilka livsmedel du väljer för att hantera suget efter nikotin. Väljer du exempelvis frukt och grönsaker istället för choklad är chansen stor att du behåller din vikt samtidigt som din hälsa förbättras ytterligare.
Rökning påverkar inte bara rökeren själv utan även människorna i omgivningen. Passiv rökning, alltså den rök som rökeren andas ut, anses faktiskt vara farligare än cigaretten själv. Partiklarna som sprids i luften runt icke-rökare, inklusive spädbarn och barn, är mycket mindre och inhaleras därför djupare ner i lungorna. Fördelarna med rökavvänjning slutar alltså inte hos rökeren själv. Barn till rökare löper lägre risk att utveckla astma och luftvägsinfektioner, och gravida som slutar röka minskar risken för att föda ett för tidigt fött barn eller ett barn med låg födelsevikt.
Trots att hälsovinsterna vida överstiger det som rökaren tycker sig få ut av cigaretterna kommer abstinensbesvären. De brukar börja ungefär fyra timmar efter den sista cigaretten och är som värst under de första tre till fem dagarna. Symtomen kan omfatta huvudvärk och irritation, men kan i svårare fall även leda till nedstämdhet eller depression. Många anser att sluta tvärt, så kallat "cold turkey", är ett bevis på viljestyrka, men det finns många rökavvänjningsprogram och hjälpmedel som är utformade för att stötta rökeren genom denna prövande tid och öka chanserna att lyckas permanent. De två första veckorna anses vara mest kritiska när man försöker bryta vanan, så sök gärna all hjälp du kan få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online