Blåshantering efter ryggmärgsskada eller paralys beror på skadanivå, handfunktion och urodynamik. Huvudmetoder:
1. Ren intermittierande kateterisering (CIC) – Guldstandard
- Själv eller vårdare inför kateter var 4–6 tim.
- Låg URI-risk, bevarar övre vägar, inget permanent inlagd hjälpmedel.
- Kräver fingerfärdighet eller vårdare.
2. Permanent uretral kateter (Foley)
- Kontinuerlig dränering; ballong håller i blåsan.
- Högre URI-, sten-, uretralstrikturrisk.
- För de som inte kan utföra CIC.
3. Suprapubisk kateter
- Kirurgiskt placerad genom bukväggen in i blåsan.
- Kringgår urinröret; bättre för långtid, kvinnor, uretralpatologi.
- Lägre uretral komplikationsrisk.
4. Extern (kondom) kateter – Endast män
- Kåpa över penis → dräneringspåse.
- Icke-invasiv; hudirritation, läckage problem.
- För reflexmiktning eller inkontinens med intakta reflexer.
5. Reflexmiktning / Credé-manöver
- Utlös reflexkontraktion (knackning, strokking) eller manuellt suprapubiskt tryck.
- Höga tryck riskerar reflux, hydronefros; sällan används ensamt nu.
6. Kirurgiska alternativ
- Mitrofanoff (kontinent kateteriserbar stoma)
- Blåsaugmentering (ileocystoplastik)
- Urinavledning (ileumkondukt)
Urolog/fysiatrist skräddarsyr plan via urodynamik. Mål: låga tryck, komplett tömning, kontinens, njurbevarande.
