Det finns tre grundläggande typer av laviner. Den första – och dödligaste – är plattelavinen, där hårdare och mer sammanhängande snö vilar ovanpå ett mjukare, svagare lager som inte kan bära vikten. Den andra typen är lös-snölavinen, som generellt är minst farlig men samtidigt snabbast rörlig, och som till största delen består av lös och pulvrig snö. Den tredje typen är våtlavinen, som uppstår när varma temperaturer smälter det översta lagret och bryter ner bindningarna mellan snölagren.
Lutningen är den enskilt viktigaste faktorn för sannolikheten att en lavin ska inträffa. Laviner kan inträffa på bergssluttningar med en vinkel mellan 25 och 60 grader, men de allra flesta sker mellan 35 och 45 grader – där 38 grader räknas som den mest kritiska vinkeln. Skidåkare och snowboardåkare måste därför vara extra uppmärksamma, eftersom många av de mest spännande och lockande backarna har lutningar som överstiger 35 grader. Även sluttningens form spelar roll: är den konvex i stället för konkav ökar risken för en lavin ytterligare.
Typen av mark under snön fungerar som ett ankare som håller snön fast vid berget. Ju mer ojämn eller klippig marken är, desto mer friktion finns det för att hålla snön på plats. En jämn och slät yta ger däremot mindre friktion och därmed en större risk för lavin. Snötäckets struktur är också avgörande. På högre höjder består snön ofta av flera olika lager, så var uppmärksam på varningstecken: ett tungt toppskikt som kan ligga ovanpå ett pulvrigt lager, eller ett blött toppskikt som avger en näve vatten när du kramar det i handen.
Vädret kan beskrivas som lavinernas arkitekt – det bygger upp snötäcket och dess olika lager. Det är därför klokt att följa väderutvecklingen under flera veckor innan du beger dig in i lavindriftigt terräng. Snöfall och regn ökar snötäckets vikt och instabilitet, och regn som faller på pulvrig snö är särskilt farligt. Kraftiga vindar som transporterar snö från ett ställe till ett annat lägger ytterligare vikt på ett redan existerande snötäcke och gör det mer instabilt. Dessutom kan långvariga perioder över fryspunkten leda till våtlaviner.
De flesta laviner som drabbar eller dödar människor orsakas i själva verket av människor själva, eftersom de underskattar risken. Okunskap står för en del av dödsfallen, men ännu fler beror på att man inte vet vilka tecken man ska leta efter eller helt enkelt inte tar nödvändiga försiktighetsåtgärder. Några enkla rutiner kan betyda skillnaden mellan liv och död: håll dig uppdaterad om vädret, välj på vägen uppför berget gärna partier genom täta träd, och på nedfarten – välj rutter med låg lutning. Rör du dig i lavinteräng bör ni sprida ut er i gruppen och ta er fram från säkerhetsplats till säkerhetsplats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online