Endangered Species Act (ESA), som stiftades 1973, infördes för att identifiera vilka arter som är hotade och ta fram strategier för att skydda dem. Lagen innehåller också bestämmelser som skyddar vattenområden och de varelser som lever där – och det är just därför den spelar en viktig roll för haven.
För att skydda marina djur enligt Endangered Species Act arbetar National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) tillsammans med flera olika myndigheter med att tillämpa lagen. Av de cirka 1 890 registrerade arterna omfattas bland annat marina däggdjur, fiskar, havssköldpaddor och växter av skyddet.
En stor fördel för haven är att när arter skyddas enligt lagen sätts insatser in för att rena vattenmiljöerna, så att bestånden kan bevaras och växa. Detta arbete leds genom ESA:s återhämtningsplaner.
Laxens återhämtning är ytterligare ett exempel på hur haven gynnas av lagen. Lax och steelhead (regnbågslax) skyddas i nordvästra USA, i vattendrag som mynnar ut i havet.
Späckhuggare, även kända som orcor, var särskilt utsatta på grund av båttrafikens aktiviteter. Återhämtningsplanen var ett initiativ i nordvästra USA för att skydda denna art, som finns med på listan över hotade arter.
Endangered Species Act har skapat en positiv kedjeeffekt. När arter skyddas och får återhämta sig kan de vandra enligt sina naturliga mönster, vilket i förlängningen gynnar hela havsmiljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online