
Allergisk kolit orsakas av immunreaktion mot proteiner i barnets kost – oftast komjölk, soja eller bröstmjölk (enligt Children's Hospital Boston). Tillståndet debuterar ofta de första två månaderna och ger blod i avföring, kräkningar, diarré, minskad aptit. Sök läkare omedelbart vid misstanke.
Ca 66 % av drabbade barn visar symtom under de två första månaderna. Barnets omogna immunsystem misstänker mjölkproteiner som skadliga och attackerar dem, istället för att enbart reagera på patogener.
Högt intag av mjölkprotein (från bröstmjölk eller formel) exponerar det omogna immunsystemet plötsligt för främmande proteiner. Om intaget fortsätter blir tarmarna irriterade, inflammerade, med små sår och blödning. Hereditet spelar roll: familjehistorik av matallergi, astma, miljöallergi ökar risken.
Spädbarn kan ha ökad tarmpermeabilitet (p.g.a. omoget matsmältning, undernäring, inflammatoriska tarmsjukdomar). Då kan hela proteiner läcka in i blodet och trigga allergisk kolit. Normalt bryts proteiner ner till aminosyror/peptider som är mindre reaktiva.
Börja med att eliminera alla potentiella allergikällor från barnets kost. Barnläkare rekommenderar oftast bytte till hypoallergen/hydrolyserad formel (nedbrutna proteiner). Om det inte hjälper – aminosyrabaserad formel. Om modern ammar: eliminera mjölk, ägg, soja, fisk, vete från hennes kost – barnet kan fortsätta ammas.
Allergisk kolit är sällan livshotande (tilskillnad från sann mjölksallergi) och oftast tillfälligt – de flesta växer ur det vid 1 års ålder. Introducera fast mat som vanligt vid 4–6 månader. Läs etiketter noggrant – undvik produkter med mjölk/soja/derivaten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online