1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Social och emotionell utveckling i barndomen: Eriksons stadier och föräldrastöd

Förutsägbara steg – men individuellt tempo

Erik Eriksons psykosociala teori beskriver hur barn bygger identitet och relationer genom livet. De tre första stadierna täcker barndomen:

1. Förtroende vs Missförtroende (0–2 år)

  • Snabbt svar på gråt (mat, blöja, tröst) → förtroende, säkerhet, optimism.
  • Ignorerat behov → missförtroende, osäkerhet.
  • Bebis utforskar kropp, bygger självkoncept, visar känslor, föredrar vårdnadshavare, räds för separation.

2. Autonomy vs Skam/Tvivel (2–4 år)

  • Barn vill göra själv: "Jag själv!", säger "nej", stolt över prestationer.
  • Känslor svingar kraftigt; förstår inte gränser → tantrum.
  • Utvecklar självmedvetenhet, könsidentitet, värderar sig (bra/dålig, snygg/ful).
  • Lär sig dela, vända tur, lösa tvister med kamrater.

3. Initiativ vs Skuld (4–6 år)

  • Fokus: socialisering, lek, samarbete, ledarskap/följarskap.
  • Välutvecklat: initierar spel, samarbetar, följer regler.
  • Om begränsat för hårt → skuld, rädsla, undviker kamrater.
  • Vänskap blir central; moralutveckling (rättvisa, gott/dåligt).
  • Vilja att behaga kamrater kan leda till dåligt beteende – föräldrar skiljer på olycka vs uppsåt, handling vs person.

Så uppmuntrar du utvecklingen (National Center for Learning Disabilities)

  • Förutsägbart, kärleksfullt hem – trygg bas för utforskning.
  • Struktur + rutiner + uppmuntran till självständighet + beröm.
  • Lär barnet namn, föräldrars namn, kön, ålder, adress (säkerhet + identitet).
  • Social interaktion med jämnåriga – observera lek, lyssna, använd som läraktiga stunder (samarbete, konfliktlösning, vänskap).

Varningssignaler – sök hjälp om barnet:

  • Svårt att hitta/hålla vänner.
  • Långa, intensiva tantrum; misslyckas reglera frustration.
  • Mobbar andra eller verkar deprimerad/återdragen.
  • Separationsångest även i bekanta miljöer.

Kontakta barnläkare eller utvecklingsspecialist för bedömning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online