När blir namnbyte aktuellt?
Efter återgifte bildar barn ofta starka band till styvförälder. Om biologisk förälder har svagt eller inget kontakt, eller faderskap ej fastställts, kan namnbyte (och adoption) bli önskvärt.
Processen – från ansökan till lagkraft
- Ansökan till tingsrätten: Skriv en ansökan till domstolens kansli där du anger avsikt att ändra barnets namn och visar kännedom om tillämpliga lagar.
- Samtyckesblanketter: Båda biologiska föräldrar skriver under samtycke inför notarius publicus. Blanketter finns hos domstolskansliet eller på statens webbplats.
- Inlämning: Lämna alla fyllda formulär till kansliet. Behåll kopior till egna handlingar.
- Ställningstagande till den andra föräldern: Domstolen (eller kronofogden/polis) serverar meddelande till den andra biologiska föräldern. Om hen ej finns – annons i lokal tidning (30 dagars svarsfrist).
- Förhandling: Efter 30 dagar (eller svar) hålls förhandling. Ta med: giftermålsintyg, barnets födelseattest, eventuella DNA-bevis för faderskap, bevis på betalt/obetalt barnbidrag.
- Slutligt beslut: Om domstolen beviljar namnbyte – begär kopia av beslutet för dina handlingar, Försäkringskassan och folkbokföringen. Namnet kan ändras på födelseattestet (valfritt).
Advokat ej obligatorisk men rekommenderad
Du kan hantera processen själv, men en advokat minskar risken för formulärfel och fördröjningar.