När behövs en BIP?
När en persons beteende är farligt, störande eller minskar livskvalitet. Används inom psykiatri, habilitering, skola. Kräver utbildning i beteendeanalys (ABA) för att utformas säkert och effektivt.
Steg 1: Definiera beteendet operativt
- Observera direkt (hemma, skola, fritid) och indirekt (intervjuer).
- Anteckna: situation (antecedens), beteende, konsekvens (ABC).
- Vad uppnår beteendet? (Undvikande, uppmärksamhet, sensorisk stimulans, tillgång till föremål).
- Vad motiverar personen? (Vad kan användas som positiv förstärkning).
- Finns stödsystem för att följa upp konsekvenser?
Steg 2: Prioritera och välj mål
- Lista beteenden i fallande ordning av allvarlighet.
- Välj ett beteende att börja med.
- Identificera saknade färdigheter som behövs för att ersätta problembeteendet → blir inlärningsmål.
Steg 3: Formulera lärandemål (SMART)
Exempel: "Lyft handen i klassrummet och vänta på att läraren ger ordet innan du talar." Innehåller: beteende, villkor, kriterium.
Steg 4: Undervisningsstrategier
- Modellering, rollspel, visuella stöd, sociala berättelser.
- Positiv förstärkning (lott, lovord, privilegier) vid rätt beteende.
- Systematisk avmattning av stöd (fading).
Steg 5: Konsekvenser vid avvikelse (gradvis)
- 1:a varning: grönt kort + verbal påminnelse ("Lyft handen...").
- 2:a varning: gult kort + skrivs ner, föräldrar informeras vid 3:e.
- 3:e varning: rött kort → brev hem, föräldrar begränsar skärmtid (föreavtalat).
Upprepa stegen vid varje incident. Låt eleven reflektera: "Vet du varför?"
Steg 6: Tidsram och uppföljning
- Startdatum, slutdatum.
- Schema för granskning (t.ex. var 2 vecka).
- Kriterier för avslut/uppdatering.
Steg 7: Utvärdering
Avslutande avsnitt: lyckades planen? Behövs fortsättning? Justeringar? Signaturer (lärare, föräldrar, elev om möjligt).
Viktigt
Ett beteende i taget. Flera samtidigt ökar stress och motstånd. Samarbeta med familj och team för konsekvens.