Plasmadonation – vad innebär det?
Plasma är den gula, proteinrika vätskedelen av blodet. Det används till livräddande mediciner mot immunbrist, blödningssjukdomar, brännskador och chock. Många donorcentra erbjuder ersättning, men processen skiljer sig från vanlig bloddonation.
Vanliga nackdelar och biverkningar
Smärta och obehag
- Stick vid nålinjektion (större nål än vid bloddonation).
- Tryck/känsla av kallhet i armen under processen.
- Blåmärke och ömhet i några dagar efteråt.
- Nålen sitter kvar 45–60 minuter eftersom blodet cirkuleras genom en maskin (aferes) som separerar plasma och returnerar röda celler.
Vasovagal reaktion (svimning/nära-svimning)
Orsakas av smärta, räddelse för nålar eller blod. Symtom: svettighet, blekhet, yrsel, illamående, i sällsynta fall medvetslösning. Personal är utbildad att hantera detta.
Kalciumförlust (citratreaktion)
Antikoagulantet (citrat) binder kalcium i blodet under donationen. Kan ge:
- Känslokall i läppar, fingrar
- Muskelkramper, yrsel, kalla svettutbrott
- Illamående
Lindring: Ät en kaka och drick apelsinjuice (eller kalciumtablett) direkt efteråt. Ät en måltid 1–2 timmar innan donationen minskar risken.
Tidsåtgång
- Första besöket: 2–3 timmar (hälsoundersökning, blodprov, intervju, donation).
- Återkommande besök: 1–1,5 timme.
Vem kan donera?
Krav: 18–65 år (varierar), minst 50 kg, god allmän hälsa, inga riskfaktorer för blodburna infektioner. Gravida och nyligen födda kan inte donera.
Tips för en smidigare donation
- Drick 0,5–1 liter vatten dagen innan och morgonen samma dag.
- Ät järn- och proteinrik mat (kött, bönor, spenat) dagarna före.
- Undvik fettig mat precis innan – ger "fettigt plasma" som kan kastas.
- Ta med ID och läkemedelslista.