Bäckenkalkning (pelvisk kalkning) förekommer hos både barn och vuxna. Det handlar om kalciumdeponer i mjukvävder eller kärl i bäckenregionen. Rätt typbestämning via röntgen/ct är avgörande för behandling.
1. Konkretioner (skiktade kalkavlagringar)
- Uppstår när kalciumsalt faller ur lösning i vätskefylda höljer (t.ex. urinblåsa, prostata, urinledare, blåsgångar).
- Upprepade avlagringar bygger skikt – ger karakteristiskt "skallikt" eller "ringformigt" utseende på röntgen.
- Lucida (ljusa) kalkningar: sällsynta avlagringar. Täta kalkningar: frekventa avlagringar, snabb ackumulation.
- Vanliga platser: urinblåsstenar, prostatastenar, ureterstenar.
2. Kärlkalkning (pipe calcification)
- Deposition i väggar av blodkärl (artärer/venor) i bäckenet.
- Mest frekvent i bukartärer, men förekommer i alla kärl – kapillärer ger finast nätverk.
- Röntgen: linjära spår, grenar, ringformiga densiteter.
- Skiljes från cystväggskalkning (större diameter, cystvägg).
- Kopplad till ålder, diabetes, njursvikt, ateroskleros.
3. Fleboliter (venösa stenar)
- Kalkade tromber i bäckenvenor (vanligt i vena iliaca interna/eksterna).
- Runda/oval, täta, ofta multippla. Ses på röntgen som "stenar".
- Ofta incidentella fynd – dokumenteras inte alltid om inga symtom.
- Klassificeras som konkretioner när de ligger i nedre bäckeninlopp.
- Unika för bäckenregionen.
4. Endometriossocierade kalkningar
- Kan följa endometrios eller efterlikna symtom (kronisk bäcken smärta, dysmenorre, dyspareuni).
- Orsak oklar – misstänks vara dystrof kalkning i inflammatorisk vävnad.
- Vid kronisk bäcken smärta utan annan förklaring: överväg CT/MR för att utesluta kalkning utöver rutin ultraljud för cystor/myom.
Behandling och uppföljning
- Kost (normaliser kalcium/fosfat, undvik överdos D-vitamin), vätskeintag.
- Medicinering vid metabolisk orsak (t.ex. fosfatbindare vid njursvikt).
- Kirurgi vid obstruktion (stenar), symtomatiska fleboliter (sällan), komprimerande kalkningar.
- Uppföljning av underliggande sjukdom (diabetes, njur, vaskulit).