1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av bäckenkalkning – orsaker, diagnos och betydelse

Bäckenkalkning (pelvisk kalkning) förekommer hos både barn och vuxna. Det handlar om kalciumdeponer i mjukvävder eller kärl i bäckenregionen. Rätt typbestämning via röntgen/ct är avgörande för behandling.

1. Konkretioner (skiktade kalkavlagringar)

  • Uppstår när kalciumsalt faller ur lösning i vätskefylda höljer (t.ex. urinblåsa, prostata, urinledare, blåsgångar).
  • Upprepade avlagringar bygger skikt – ger karakteristiskt "skallikt" eller "ringformigt" utseende på röntgen.
  • Lucida (ljusa) kalkningar: sällsynta avlagringar. Täta kalkningar: frekventa avlagringar, snabb ackumulation.
  • Vanliga platser: urinblåsstenar, prostatastenar, ureterstenar.

2. Kärlkalkning (pipe calcification)

  • Deposition i väggar av blodkärl (artärer/venor) i bäckenet.
  • Mest frekvent i bukartärer, men förekommer i alla kärl – kapillärer ger finast nätverk.
  • Röntgen: linjära spår, grenar, ringformiga densiteter.
  • Skiljes från cystväggskalkning (större diameter, cystvägg).
  • Kopplad till ålder, diabetes, njursvikt, ateroskleros.

3. Fleboliter (venösa stenar)

  • Kalkade tromber i bäckenvenor (vanligt i vena iliaca interna/eksterna).
  • Runda/oval, täta, ofta multippla. Ses på röntgen som "stenar".
  • Ofta incidentella fynd – dokumenteras inte alltid om inga symtom.
  • Klassificeras som konkretioner när de ligger i nedre bäckeninlopp.
  • Unika för bäckenregionen.

4. Endometriossocierade kalkningar

  • Kan följa endometrios eller efterlikna symtom (kronisk bäcken smärta, dysmenorre, dyspareuni).
  • Orsak oklar – misstänks vara dystrof kalkning i inflammatorisk vävnad.
  • Vid kronisk bäcken smärta utan annan förklaring: överväg CT/MR för att utesluta kalkning utöver rutin ultraljud för cystor/myom.

Behandling och uppföljning

  • Kost (normaliser kalcium/fosfat, undvik överdos D-vitamin), vätskeintag.
  • Medicinering vid metabolisk orsak (t.ex. fosfatbindare vid njursvikt).
  • Kirurgi vid obstruktion (stenar), symtomatiska fleboliter (sällan), komprimerande kalkningar.
  • Uppföljning av underliggande sjukdom (diabetes, njur, vaskulit).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online