Vad är aggression?
Aggression = avsiktlig påverkan av skada på annan. Kan vara direkt (verbal/fysisk) eller indirekt (manipulation, relationell skada). Enligt meta-analys (Archer 2004) är direkt aggression vanligast hos båda kön.
Könsskillnader i utformning
Flickor/tonåringar
- 11–12-åringar: flickor mer benägna att använda indirekt/relationell aggression (exkludering, ryktesspridning) än fysisk (Lagerspetz 1988).
- Verbal aggression likvärdig mellan könen.
- Relationellt aggressiva flickor rapporterar mer ensamhet, depression, isolering (Crick & Grotpeter 1995).
Vuxna kvinnor
Indirekt aggression kan bli lika vanlig som hos män (Archer 2004).
Biologiska orsaker
- Hormoner/genetik: Låga androstenedion/testosteron kopplas till mindre aggressivt uttryck av konkurrenskänslor (Cashdan 2003).
- Serotonin: Ökad serotoninergt aktivitet minskar ilska/aggression. Polymorfismer i 5-HT2C-receptorn kopplas till högre fientlighet/aggression hos kvinnor (Univ. Pittsburgh/Science Daily).
Utlösare (triggers)
- Otrohet: Kvinnor rapporterar oftare vilja att verbalt/fysiskt missbruka partner vid otrohet (studie 1993), men studien mätte inte genomförande.
- Konkurrens: Om män, resurser, status – tvärkulturellt (Burbank 1987).
- Försvar: Aggression som svar på hot.
Behandling
Aggression behandlas när den är symptom på psykiatrisk diagnos (t.ex. borderline, autism). Ofta kopplad till impulsivitet.
Farmakologi (enligt Korn, MedscapeCME)
- Dopaminagonister (bupropion, amfetaminer)
- 5-HT-agonister/antagonister, SSRI
- Antikonvulsiva, litium, betablockare
- Typiska/atypiska neuroleptika
- Opiatantagonister (naltrexon), alfa-antagonister (klonidin)
Psykoterapi
- KBT, dialektisk beteendeterapi (DBT) – lära identifiera utlösare, välja alternativ handling.
- SSRI, trycyklika, MAO-hämmare, divalproex vid borderline.
- Fluoxetin vid autism.
Sammanfattning
Kvinnlig aggression är komplex – biologiska, psykologiska, sociala faktorer. Tidig identifiering, psykoedukation och individuell behandling (läkemedel + terapi) ger bästa prognos.