
Pusande läppandning (Pursed Lip Breathing, PLB) innebär att man utblåser genom tätt sampressade läppar. Det är ett instinktivt svar hos många med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) för att andningen ska kännas lättare. Läkare och andningsterapeuter lär ut tekniken för att lindra andfåddhet och öka träningsförmågan.
Vid KOL är luftvägarna ständigt delvis blockerade. Varje utandning förvärrar svårigheten att flytta luft ut, vilket förlänger utandningen och fördröjer nästa inandning. Syftet med PLB är att skapa ett backtryck i luftvägarna som håller dem öppna – då krävs mindre arbete för att flytta luften.
Enligt en 2007-studie i *Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation & Prevention* fångas mer och mer luft i lungorna över åren ("luftfängelse"). Revbensbågen höjs, axlar dras upp, membranet pressas ner – djupa andetag blir nästan omöjliga. PLB förbättrar utandningen, avlastar överbelastade andningsmuskler, minskar andningsarbetet och normaliserar in-/utandningsförhållandet till ca 1:2.
Vid normal utandning finns alltid restluft i lungorna. Vid KOL är denna volym större. Frisk luft späds av den "gamla" luften, vilket sämrar syre/koldioxid-utbytet. PLB utvidgar luftvägarna så att mer gammal luft kan utblåses och mer frisk luft inandas – effektiviteten ökar och träningsförmågan förbättras.
Den fångade luften ackumulerar koldioxid och är fattig på syre. Den lilla friska luften som kommer in räcker inte till att fylla på syre eller spol ut koldioxid. PLB hjälper lungorna att utbyta gaser effektivare och upprätthålla en vital blodgasbalans.
Andnöd är det vanligaste klagomålet vid KOL. Cleveland Clinic menar att PLB kan vara den enklaste lindringen. Genom mer fullständig utandning minskar mängden fångad luft. Andningsmuskler (nacke, axlar, membran, revbensbåge) skickar färre stresssignaler till hjärnan. Tillsammans med bättre gasvärden ger detta minskad känsla av andfåddhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online