1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Antibiotika vid stafylokockinfektioner – från ytliga till livshotande

Stafylokocker – när blir det infektion?

Många Staphylococcus lever harmlöst på hud/näsa. Infektion först när de invaderar kropp och ger symtom. S. aureus = mest allvarliga. MRSA (meticillinresistens) ökar.

Ytliga infektioner

Små sår/skrapor → lokal rodnad, värme, pus. Ofta läker utan antibiotika (immunförsvar klarar). Exempel: liten rosa kant runt snitt nästa dag.

Invasiva infektioner – kräver antibiotika

Sprider till mjukvävnad, organ (lunga, ben, blåsa, blod). Symtom: feber + organspecifika tecken (cellulit: expanderande rodnad/smärta; pneumoni: hosta/andfåddhet; osteomyelit: benömhet/värme; cystit: urinbesvär). Endast labb bekräftar stafylokock.

Behandlingsval

Läkare väger: lokalisation, allvar, immunstatus, MRSA eller ej.

Ytliga abscesser/köld

Incisionsdränering – oftast kurerar utan antibiotika.

Invasiva, icke-MRSA

  • Penicilliner: amoxicillin/klavulanat, dikloxacillin, nafcillin, oxacillin.
  • Cefalosporiner: cefazolin, cefalexin, ceftriaxon.
  • Karbapenemer: ertapenem, imipenem, meropenem.
  • Tetracykliner, clindamycin, trimetoprim/sulfametoxazol.

Invasiva MRSA

Penicilliner/cefalosporiner/karbapenemer = ineffektiva. Alternativ: tetracykliner, clindamycin, TMP/SMX, vancomycin (standard). VRSA (vancomycin-resistens) → nyare: dalbavancin, daptomycin, linezolid, oritavancin, quinupristin/dalfopristin, tedizolid, tigecyclin.

Viktiga försiktighetsåtgärder

  • Sök läkare omedelbart vid misstänkt stafylokockinfektion.
  • Ta hela antibiotikakuren – tidigt avbrott driver resistens ("superbakterier").

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online