Hur bakterier orsakar infertilitet
- Ärrbildning/blockering: I epididymis, deferentgang, ejakulatoriska kanaler → obstructiv azoospermi/oligospermi.
- Direkt skada på spermier: Bakterier + vita blodkroppar → reaktiva syrearter (ROS) → DNA-skada, membran-skada, nedsatt motilitet.
- Immunologisk påverkan: Antisperm-antistoff → agglutinering (klumpning) av spermier. Cytokiner stör spermatogenes.
- Organinfektioner: Orchitis (testikel), epididymit, prostatit → minskar spermieproduktion, kvalitet, ejakulatvolym.
Vanliga bakterier (sexuellt överförda dominanter)
- Neisseria gonorrhoeae (gonoré)
- Chlamydia trachomatis (klamydia)
- Treponema pallidum (syfilis)
- E. coli (urinvägsinfektion/kontaminering)
- Stafylokocker/Streptokocker (hudflora/kontaminering)
Diagnostik (WHO-kriterier)
- Spermiogram: >1 miljon vita blodkroppar/ml eller >1000 bakterier/ml = misstanke på infektion.
- Odling av sperma (inte urin) för att identifiera patogener & resistensbestämning.
- Utelukka kontaminering (ren insamling, två prover).
Behandling
- Antibiotika: Baserat på odling/resistens. Båda partnern behandlas vid STI.
- Kirurgi: Vid obstruction (vasoepididymostomi, vasovasostomi) – om anatomi tillåter.
- ART (Assisterad befruktning): IVF/ICSI vid allvarlig obstruction/oligospermi. Kirurgisk spermiehämtning (TESE, MESA) + ICSI vid azoospermi.
- Antioxidanter (komplement): Vitamin C, E, CoQ10, selenium, zink – kan minska ROS-skada.
Forebyggande
Kondomer vid samlag minskar risk för STI-markligt. Tidig behandling av urinvägsinfektioner.