Två krav för allergiutveckling
- Utveckling av IgE-medierat immunsvar mot pollen/mögel/damm.
- Exponering för allergen – högre exponering = starkare svar.
Immunologisk mekanism
Typ 1 överkänslighet: IgE-antikroppar (mätts vid diagnostik). Risk bestäms av sannolikheten att bilda IgE mot potentiella utlösare.
Riskfaktorer
Genetik
- Allergier "springer i familjer". Båda föräldrar allergiska → 70 % risk för barn.
Miljö – den explosiva ökningen förklaras inte av gener
- Luftföroreningar: Fordons-/industriutsläpp skadar luftvägar → inflammation + allergen = allergi. Dieselpartiklar, cigarettrök starka promotorer.
- Urban miljö ökar pollenproduktion: USDA-studie: ragweed i stad 2× större, 5× mer pollen än landsbygd.
- Inomhusluft – formaldehyd (VOC): I plywood, spånskiva, tyger, färg, tapetter, skrivarutsläpp. Höra nivåer → ökad nasal allergi, eksem, astma. Varmt/fuktigt höjer koncentration. Ökning av allergier parallellt med formaldehydexponering i hem.
Kost och tarmmikrobiom
- ISAAC-studie: snabbmat → ökad astma/rhinokonjunktivit; frukt/grönsaker → minskad prevalens.
- Mikrobiomets mångfald avgör immunmognad. Brist på skyddande bakterier → ökad allergirisk.
- Kejsarsnitt, tidig antibiotika → stör mikrobiom → högre allergirisk.
- Gårdsupväxt, husdjur, stor familj → ökad bakteriell mångfald → skydd.
Forebyggande strategier
- Minska luftföroreningar (politik, individuellt: undvik trafiknära bostad, luftreinerare).
- Begränsa formaldehydkällor (välj lågemissande material, ventilera).
- Frödsla mikrobiom: varierad fiberrik kost, onödiga antibiotika undvikas, bröstmjölkning, hund/katt i hemmet.
- Tidig diversifiering av kost hos spädbarn (nu rekommenderas introduktion av allergena 4–6 mnd).
Slutsats
Säsongsallergier drivs av gen-miljö-interaktion. Genetisk predisposition krävs men miljöfaktorer (föroreningar, inomhusklimat, kost/mikrobiom) driver den epidemiologiska explosionen. Forebyggande riktar sig mot modifierbara miljöfaktorer.