
Hepatisk encefalopati uppstår när levern inte kan avgifta blodet från toxiner som ammoniak och mangan. Giftämnena ackumuleras i blodet, passerar blod-hjärnbarriären och påverkar hjärnfunktionen.
Grundorsaken är leverdysfunktion, oftast levercirros eller hepatit. Andra utlösare: elektrolytrubbningar, uttorkning, infektioner, njurproblem och låga syrenivåer. Vissa tillstånd (alkoholism, hjärnhinneinflammation, lugnmedelsöverdos) kan efterlikna eller maskera symtomen.
Symtom varierar från subtila till allvarliga: förvirring, dålig koncentration, desorientering, agitation, talrubbningar. De kan komma plötsligt eller utvecklas gradvis. Diagnos ställs med blodprov (inkl. ammoniak), CT-hjärna och klinisk bedömning.
Protein bryts ner till ammoniak, som normalt avbryts i levern. Vid hepatisk encefalopati kan proteinrestriktion behövas för att sänka ammoniak. Riktlinjer:
• Djurprotein (kyckling, kalkon, rött kött, fisk, mejeri, ägg) begränsas till ~40 g/dag.
• Vegetabiliskt protein (bönor, linser, baljväxter, tofu) kan ofta ätas obegränsat, då det ger mindre ammoniak per gram protein.
För lågt proteinintag kan leda till muskelutmattning och sämrad prognos. Individuell anpassning av en läkare och dietist är avgörande. Akut hepatisk encefalopati kräver snabb vård; komplikationer kan vara hjärnödem, permanent nervskada och koma.
En balanserad, individuellt anpassad lågproteindiett är en hörnsten i behandlingen, men måste vägas mot risken för malnutrition. Löpande uppföljning av ammoniaknivåer och näringsstatus är nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online