Kroppsfett existerar i två huvudformer: subkutant fett som ligger direkt under huden, och visceralt fett som omsluter de inre organen i bukhålan. Gener, fysisk aktivitet och livsstil påverkar hur mycket fett vi lagrar och var det sitter.
Subkutant fett finns i ett lager strax under hudytan, inbäddat i bindväv med blodkärl, nerver, hårsäckar och fettcellkluster. Det fungerar som kroppens isolering, skyddar mot kyla och värme, samt dient som en kudde vid stötar. Dessutom är det en viktig energilagerplats som kroppen kan mobilisera vid behov.
Visceralt fett ligger djupt i buken runt lever, tarmar och andra organ. Det är inte bara ett passivt förvaringsutrymme – det producerar hormoner som leptin och adiponektin. Leptin reglerar aptiten (normal frigörs efter måltid), medan adiponektin påverkar cellers känslighet för insulin. Ökade mängder visceralt fett stör hormonbalansen och kopplas till förkalkning av artärer, högt blodtryck, insulinresistens, ökade LDL-kolesterolnivåer och sänkta HDL-nivåer.
Cellulit är en förändring av subkutant fett som ger huden ett dunkt, "pannkaksliknande" utseende, oftast runna höfter, lårar och skinkor. Även smala personer kan ha cellulit eftersom alla har subkutant fett. Orsaken är att bindväven som delar upp fettcellerna i fack har en bikakestruktur (vanligare hos kvinnor), vilket gör att fettcellerna trycker ut mot huden. Med åldern blir huden tunnare, vilket gör cellulit mer synlig.
Även om cellulit kan uppfattas som estetiskt störande, utgör visceralt fett de största hälsoriskerna. Regelbunden motion, kombinerat med en balanserad kost, är nyckeln till att minska båda fetttyperna. Aerob träning (joggning, simning, cykling) på 70–80 % av maxhjärtfrekvens i 20–30 minuter dagligen, kompletterat med styrketräning 2–3 gånger per vecka, visar effekt. Målet bör vara långsam, hållbar viktminskning genom livsstilsförändringar snarare än snabba fix.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online