Projektiva psykologiska tester presenterar odefinierade stimuli, till exempel bläckplumpar, för en person som sedan tolkar bilden och dess betydelse utifrån sin egen perception. Personens uppfattning präglas av medvetna eller omedvetna rädslor, önskningar, behov, konflikter, impulser och personliga reaktioner. Därför är projektiva tester mycket avslöjande när det gäller att kartlägga personlighetsdrag och psykiskt tillstånd.
Rorschach-testet har använts inom projektiv testning sedan tidigt 1900-tal. Det skapades av schweizaren Hermann Rorschach och består vanligtvis av tio bilateralt symmetriska kort med bläckplumpar – fem i svartvitt, två i vitt och rött samt tre i flera färger.
Testledaren inleder med att fråga ”Vad kan detta vara?” och antecknar svaret. Därefter följer fördjupande frågor som ”Hur ser du...?”. Bedömningen grundas på mönstren i svaren samt återkommande teman under testets gång.
Psykologer kan även använda ett annat projektivt perceptionsbedömningstest, det tematiska apperceptionstestet. Här ska testpersonen berätta en historia utifrån ett kort som visar en person i olika miljöer och situationer.
Testet ger värdefulla ledtrådar om hur personen ser på sig själv, på andra människor och på världen i allmänhet. Utöver innehållet i berättelserna läggs stor vikt vid testpersonens uppträdande och känslomässiga reaktioner.
Ordförbindelsetestet utformades av Rapaport, Gill och Schafer år 1946 och är ett annat välkänt projektivt bedömningstest. Det består av 60 ord. Testledaren säger ett ord i taget, och testpersonen svarar så snabbt som möjligt med det första ord som kommer att tänka på. Snabbheten och innehållet i svaren kan avslöja undermedvetna associationer.
Meningskompletteringstest, där testpersonen exempelvis får fylla i meningar som ”Jag tycker om att...”, ger information om personens intressen, ångest, ambitioner, behov och inre konflikter.
Vid figurritningstest kan testpersonen ombeds rita en man, en kvinna och sig själv. Psykologer tolkar därefter ritningarna för att avgöra egenskaper som aggression, karaktären hos personens relationer samt om individen är introvert eller extrovert.
Ett vanligt varianter är den kinetiska familjeritningen, där testpersonen ritar en bild av sin familj medan den utför någon aktivitet. Testledaren ber därefter testpersonen förklara sina ritningar, vilket möjliggör en djupare psykologisk bedömning och en bättre förståelse för personens perception.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online