1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så vet du om du har dissociativ identitetsstörning

Dissociativ identitetsstörning (DIS), på engelska Dissociative Identity Disorder (DID), definieras som förekomsten av två eller flera personligheter eller "alter" inom samma individ. Störningen kallades tidigare multipel personlighetsstörning och tenderar att vara kronisk och återkommande. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) beskriver de diagnostiska kriterier som gäller för störningen, och endast en legitimerad psykiatrisk specialist kan ställa diagnosen.

Så här går du tillväga

1. Undersök din bakgrund

Utforska ditt förflutna för att se om det finns en historia av allvarlig fysisk eller sexuell misshandel. Även om detta inte är ett formellt diagnostiskt kriterium är det en vanlig föregångare till en DIS-diagnos. Man tror att personlighetstillstånden utvecklas som ett sätt att hantera övergreppen. Dessa alter gör det möjligt för dig att distansera dig från en situation som är för traumatisk för att kunna accepteras.

2. Identifiera två eller flera distinkta identiteter

Varje personlighetstillstånd måste ha sitt eget bestående mönster för hur det uppfattar, relaterar till och tänker kring omgivningen. Skilj dessa från humörsvängningar, såsom de som förknippas med bipolär sjukdom. Humörsvängningar kan vara svåra och ligga utanför den normala karaktären, men de skiljer sig genom avsaknaden av ett tydligt separat jag. Varje personlighet har sitt eget sätt att tala samt sin egen hållning och sina egna gester. De kan vara av ett annat kön än du och är oftast av olika ålder.

3. Notera minnesluckor

Identifiera situationer, händelser eller fakta som du inte kan minnas. Det handlar om mer än vanlig glömska – denna omfattande brist på återkallande kan omfatta hela dagar eller viktiga fakta om dig själv. Vissa personer beskriver dessa episoder som blackouts, under vilka de inte kan redogöra för vad de gjorde eller var de befann sig. Dessa blackout-tillstånd uppstår typiskt sett när den alternativa personligheten är aktiv. Vissa människor är dock medvetna om närvaron av andra personligheter.

4. Uteslut andra orsaker

Uteslut effekterna av substanser eller medicinska tillstånd som orsak till beteendestörningar. Blackouts, ilskna utbrott och annat kaotiskt beteende kan förekomma vid bruk av narkotika, alkoholförgiftning och komplexa partiella anfall. Dessutom kan individer som reagerar negativt på receptbelagda läkemedel uppvisa märkliga beteendeförändringar.

5. Identifiera återkommande personlighetsväxlingar

Identifiera flera tillfällen då dessa alternativa tillstånd tagit över ditt beteende. En växling kan triggas av miljömässiga händelser, exempelvis stressiga situationer, att någon skriker eller att man vistas på trånga och folktäta platser. En växling kan dock också ske utan någon tydlig utlösande faktor. Längden på växlarna varierar kraftigt, från några få minuter upp till flera dagar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online