Vissa faktorer som påverkar beteendet ligger inom en persons kontroll, medan andra styrs av genetiken. Debatten om arv kontra miljö har pågått länge, men forskningen tyder på att beteende är resultatet av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Biologin avgör om en person bär på genetiska anlag för vissa beteenden eller personlighetsdrag, medan sociala och miljömässiga faktorer kan öka eller minska sannolikheten för att dessa beteenden faktiskt uppstår.
Miljön påverkar våra beteenden på flera olika sätt. Stress och större livsförändringar, som att flytta eller ett dödsfall i familjen, har stor inverkan på hur vi agerar. En persons vänkrets bidrar också till att forma sociala normer och attityder kring vad som betraktas som acceptabla respektive oacceptabla beteenden.
Personer som vistas på institutioner under lång tid börjar ofta bete sig annorlunda när de blivit institutionaliserade. I artikeln The Psychological Impact of Incarceration redogör psykologen Craig Haney för att intagna på fängelser upplever både psykologiska och beteendemässiga förändringar till följd av livet i en institutionaliserad miljö.
Människor föds med genetiska anlag för både psykiska sjukdomar och fysiska hälsoproblem som påverkar beteendet. Schizofreni, en psykisk sjukdom som orsakar hallucinationer och vanföreställningar, kan exempelvis ärvas. Även personlighetsdrag som impulsivitet har genetiska komponenter, liksom anlag för missbruk.
Generna spelar dessutom en roll för intelligensen. En studie publicerad av University of North Carolina visar till och med att genetiken påverkar huruvida en person begår våldsbrott eller inte.
Positiva konsekvenser som följer direkt efter ett beteende ökar sannolikheten för att beteendet upprepas. En person som får lön för sitt arbete fortsätter exempelvis troligen att arbeta. Ett barn som får en extra belöning för att städa sitt rum blir motiverat att göra det igen. Uppmärksamhet är en positiv konsekvens som driver många beteenden framåt – ett barn som tjatar och klagar tills föräldrarna engagerar sig i ett gräl får därmed en förstärkning som uppmuntrar beteendet att fortsätta.
Negativa konsekvenser minskar däremot sannolikheten för att ett beteende upprepas. De flesta undviker att köra för fort eftersom de inte vill riskera en trafikbot. Ett barn gör sina läxor för att slippa förlora sin rast, och ett barn som bränner sig på en varm spis avstår från att röra den igen efter att ha lärt sig att det gör ont. Obehagliga konsekvenser fungerar alltså som ett effektivt avskräckande medel som hindrar beteenden från att upprepas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online