Ilska hos barn kan vara svår att hantera. Barn saknar ofta ordförrådet som krävs för att sätta ord på olika känslotillstånd. När ett barn känner ilska men inte har orden för att beskriva sina upplevelser, reagerar det ofta med aggressivt beteende. Aggressionen är i regel ett sätt att kommunicera inre känslor av ilska eller sorg som barnet inte vet hur det ska uttrycka verbalt. Även om ett barn med verkliga ilskeproblem kan behöva hjälp av en psykolog finns det flera sätt att engagera barnet i aktiviteter som främjar ett hälsosamt uttryck för dess känslor – inklusive ilska.
Psykoanalytiker som Melanie Klein, från den freudianska terapiskolan, var de första att använda lekterapi. I lekterapi använder barn leksaker och spel för att visa sina känslotillstånd. Till exempel kan spel som innebär att följa regler eller interaktionen mellan två dockor visa känslor av mellanhavandekonflikter eller svårigheter att passa in i sociala normer. Genom att interagera med och observera sitt barn när det leker kan en förälder lära sig mycket om hur barnet umgås med andra, samt identifiera känslor som barnet kanske inte kan uttrycka i ord.
Ett av de största problemen barn har när det gäller ilskahantering är att känslor utvecklas i komplexitet innan språket gör det. Barn behöver hjälp med att identifiera komplexa känslor på ett konkret sätt. En studie publicerad i "International Journal of Language Communication Disorders" år 2006 visade att när det gäller att namnge känslor var äldre barn betydligt mer träffsäkra än yngre barn, och typiskt utvecklade barn betydligt mer träffsäkra än barn med språkliga svårigheter. Ett enkelt sätt att hjälpa barn identifiera känslor är att använda diagram som visar olika ansiktsuttryck som barnet kan peka på för att matcha sitt inre tillstånd. Ett bra exempel är "Mood Swings: Show 'Em How You're Feeling!" av Jim Borgman.
Barn kan också använda dagböcker som ett verktyg för självuttryck och ilskahantering. Yngre barn uppmuntras generellt inte att skriva dagbok, eftersom det att skriva om känslor kräver en viss kognitiv utveckling. Dagböcker där konst används istället för ord kan dock ge även småbarn möjlighet att uttrycka sig genom färg, målarfärg och till och med lera. Att skapa en miljö där ett barn kan använda konstdagböcker som ett sätt att uttrycka känslor är en värdefull teknik inom ilskahantering.
Om ett barns ilska blir farlig och överdrivet aggressiv kan formell psykologisk utredning och behandling behövas. En legitimerad klinisk psykolog administrerar personlighetstester till barnet och kan också observera barnet i klassrummet och hemma. Ibland ingår även kognitiv testning för att säkerställa att intellektuella begränsningar inte hindrar barnets förmåga att hantera sina humörsvängningar. När utvärderingen är klar arbetar psykologen tillsammans med föräldrarna för att ta fram en individanpassad behandlingsplan för ilskahantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online