Kattsamlande är ett förödande och svårt problem att hantera, särskilt när personen som samlar inte har någon aning om att hen skadar djuren. Enligt ASPCA innebär djursamlande att man har fler djur än man kan ta hand om, vilket leder till vanvård och död. Kattsamlandet är traumatiskt inte bara för djuren utan även för samlaren själv. Personen bakom beteendet lider ofta av psykiska problem som måste tas på allvar och behandlas för att problemet ska kunna lösas.
Kattsamlare lider ofta av en komplex psykisk ohälsa. Tidig forskning från ASPCA kopplade djursamlande till tvångssyndrom (OCD), men dagens forskning pekar snarare mot anknytningsstörningar i kombination med andra faktorer som depression eller paranoia. Djursamlare saknar förmågan att se den situation de har skapat. De kan vara vanföreställande och ser sig själva som räddare av djur – i verkligheten orsakar de dock dessa husdjur ännu större skada.
Kattsamlare börjar gradvis dra sig undan sociala sammanhang. De slutar besöka vänner och familj och vill inte att andra kommer hem till dem. Hemmet får förfalla och översvämmas helt av katterna. En stark ammoniaklukt sprider sig och golven är täckta av exkrementer. Trots dessa förhållanden är samlaren oftast övertygad om att situationen är under kontroll.
Samlaren tror uppriktigt inte att hen skadar katterna på något sätt. Hen anser sig rädda herrelösa katter och utföra en samhällstjänst. Ett vanligt argument är att katterna annars skulle ha avlivats. Förnekelsen är mycket stark, och samlaren hävdar envist att djuren får tillräcklig vård. Personen är helt enkelt oförmögen att inse vilket tillstånd hen befinner sig i. Den psykiska ohälsan gör det möjligt att förneka både hemmets och djurens verkliga situation.
Ofta överger samlaren också sin egen person. Hen framstår som slarvig och vernegar sin egen hygien. När katterna tagit över hemmet fylls det med smuts. Personen slutar städa och tvätta kläder – och därmed också vårda sig själv.
Djursamlande kan drabba vem som helst. Psykiska problemet är inte knutet till någon etnisk grupp och förekommer i alla åldrar. Det är dock vanligare bland kvinnor, och äldre löper högre risk på grund av social isolering och sämre hälsa. Många samlare börjar ta hand om herrelösa katter kort efter en traumatisk händelse eller en kännbar förlust i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online