
Att arbeta med barn inom psykiatrisk vård kräver andra strategier än när man arbetar med vuxna. Eftersom barn sällan söker vård frivilligt är de ofta mindre motiverade att delta i sin egen behandling. Genom att använda spel blir terapin roligare och engagerar barnet på ett naturligt sätt.
American Academy for Child and Adolescent Psychiatry (den amerikanska akademin för barn- och ungdomspsykiatri) menar att barn kan uttrycka sig och lära sig lösa problem genom lek, tecknande, låtsas och byggande. Terapispel kan köpas i butiker eller via specialiserade kataloger för psykisk hälsa, men de kan lika gärna tillverkas hemma eller bestå av ren fantasilek – ofta utan någon kostnad alls.
Kataloger för psykisk hälsa erbjuder brädspel anpassade för en mängd olika problem. Det finns spel som är särskilt utformade för att hantera depression, självkänsla, adhd med mera. Även vanliga brädspel kan dock användas i terapeutiskt syfte.
Använd klassiska spel som Candy Land eller Gubben i lådan i gruppmiljö för att träna sociala färdigheter, eller Operation för att stärka självförtroendet. Ett enkelt sätt att anpassa ett traditionellt spel är att lägga till ett extra moment – be till exempel barnet säga något positivt innan varje tur.
Strategispel är särskilt effektiva verktyg för att bygga självförtroende, kontrollera impulser, förbättra problemlösningsförmåga och stärka samarbetsförmågan. Exempel är Jenga-liknande byggspel, domino, dam eller schack.
Eftersom strategispel innebär att tänka på nästa drag och planera framåt tränar de både problemlösning och impulskontroll – vilket gör dem extra lämpade för barn med adhd. Barn med låg självkänsla gynnas av framgångsupplevelsen när de klarar en uppgift eller fullföljer ett spel. Används spelen som gruppaktivitet tränar de dessutom samarbete och laganda.
Med lite kreativitet kan du skapa egna spel helt gratis. Här är några beprövade idéer:
Skriv ofullständiga meningar på indexkort och be barnet läsa varje kort och komplettera meningen. Efter varje tur flyttar barnet en pjäs på ett hemmagjort spelbräde eller får en stämpel på sitt kort.
Rita ansikten med olika känslouttryck på papperstallrikar och be barnet beskriva vad känslan heter samt berätta om en gång då hen själv känt så.
Göm små pärlor i silikondeg eller hobbydeg. Att leta fram pärlorna tränar både problemlösningsförmåga och förmågan att hålla fokus på en uppgift.
Fantasilek, eller rolllek, kan tillämpas på i princip alla psykiska hälsoproblem. Leken ger terapeuten möjlighet att anpassa övningen efter barnets behov och behandlingsmål, samtidigt som barnet får vara delaktigt i att styra vart leken tar vägen.
Några exempel på hur rolllek kan användas:
Barn med depression kan "låtsas" vara glada och beskriva hur det känns. Barn med impulskontrollproblem kan agera ut både lämpliga och olämpliga beteenden i en trygg miljö. Barn med låg självkänsla kan föreställa sig att de är en prinsessa eller en superhjälte. Barn som har blivit utsatta för övergrepp och ännu inte kan sätta ord på händelsen kan bearbeta sina upplevelser genom att agera ut situationer i leken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online