Vilka begränsningar har psykologiska tester? En översikt

Psykologiska tester används för att bedöma och utvärdera information om en individ eller en grupp. Vanliga typer av psykologiska tester är intelligens­tester, neuropsykologiska tester, yrkesinriktade tester, personlighetstester samt specifika kliniska tester som mäter exempelvis aktuell ångest- eller depressionsnivå.

Ett effektivt och träffsäkert psykologiskt test är objektivt, reliabelt, valitt, baserat på välgrundade normer och standardiserat. När du utvärderar testresultat är det dock viktigt att ta hänsyn till de begränsningar som finns. Här går vi igenom de vanligaste svagheterna hos psykologiska tester.

Testkonstruktion

Vissa psykologiska tester är konstruerade på sätt som gör dem opålitliga och ovetenskapliga. Enneagrammet och Myers-Briggs Type Indicator bygger till exempel på personlighetstyper som saknar vetenskaplig grund. Ett annat exempel är Rorschachs bläckplattetest, där testpersonen får tolka bläckplattor och deras innebörd. Testets reliabilitet är låg, eftersom tolkningen i hög grad beror på psykologen snarare än på objektiva mätbara resultat.

Kulturell bias

Många psykologiska tester, särskilt intelligens­tester, kan innehålla kulturella fördomar. De utgår ofta från att alla testpersoner har samma livserfarenheter och samma språkliga färdigheter. Personer med annan kulturell bakgrund eller etnisk minoritetsbakgrund kan tolka testets frågor annorlunda på grund av sin kultur och uppväxt, vilket kan leda till skeva och missvisande resultat.

Träffsäkerhet

Psykologiska tester kan vara inexakta av flera olika skäl. Testpersonerna kan exempelvis ge falska svar. De kan fejka eller förvränga sina svar för att framstå i ett bättre ljus. Problemet blir särskilt tydligt vid tester som rör lämplighet för anställning, där det finns en tydlig incitament att presentera sig själv så fördelaktigt som möjligt.

Tolkning

Även den mest skickliga bedömaren kan göra misstag när psykologiska testresultat utvärderas. Risken ökar när testet handlar om kognitiva eller emotionella reaktioner, vilka i högre grad än beteendereaktioner kan ge upphov till subjektiva tolkningar. Samma svar kan därmed få olika poäng beroende på vem som rättar testet. Denna begränsning kan leda till ett inexakt testresultat och äventyra testets validitet.