Teorin om kognitiv moralisk utveckling lanserades först av den schweiziske utvecklingspsykologen Jean Piaget och utvecklades därefter mer fullständigt av psykologen Lawrence Kohlberg. Teorin postulerar att barn går igenom specifika, sekventiella stadier i hur de förstår och resonerar kring moraliska frågor.
Piaget observerade att barn under 10–11 års ålder ser regler som fasta och absoluta. När barn når 11–12 års ålder sker en förskjutning mot relativism. Regler betraktas då som föränderliga, så länge människorna som omfattas av dem är överens om ändringarna.
Kohlberg beskrev tre nivåer av moralisk utveckling: prekonventionell, konventionell och postkonventionell/moraliska principer. Varje nivå består i sin tur av två stadier.
Under det första stadiet av moralisk utveckling, "lydnad och straff", anser barn att en handling är fel eller omoralisk om den leder till bestraffning. Under det andra stadiet, "naivt egoistisk orientering", betraktas en handling som moralisk om den tillfredsställer individens egna behov.
Under stadiet "duktig pojke/snäll flicka" baseras bedömningen av moral på anpassning till stereotypa konventioner om rätt och fel, samt på en persons intentioner. I stadium 4, "orientering mot auktoritet och upprätthållande av social ordning", kretsar synen på moral kring respekt för auktoriteter och samhällsordningen.
I det femte stadiet av moralisk utveckling, "kontraktuell/legalistisk orientering", baseras bedömningar av vad som är rätt och fel på överenskomna regler inom institutioner samt på delade föreställningar om rättigheter och skyldigheter. Enligt Kohlberg baseras moralbedömningar i det sjätte och sista stadiet, "individuella principer", på internaliserade och konsekventa principer som kan stå i konflikt med konventioner, regler eller lagar, och som därför innebär ett personligt val.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online