Triggers är psykologiska och fysiska tillstånd som väcker ett starkt begär att återgå till substansmissbruk. För många personer som försöker övervinna sitt missbruk är triggers en av de största källorna till frustration – och en betydande orsak till återfall. En studie av George Vaillant, professor i psykiatri vid Harvard Medical School, visade exempelvis att hela 95 procent av alkoholister hade återfallit åtta år efter behandling på ett offentligt sjukhus.
Att förstå vilka triggers som finns, och hur de fungerar, är därför en avgörande del av en lyckad återhämtning. Nedan går vi igenom fyra av de vanligaste typerna.
Om en person ännu inte har utvecklat stabila hanteringsstrategier mot missbruk blir stress en mycket stark trigger. Press från ekonomiska problem, ansvar, relationer och arbete kan göra den beroende sårbar för frestelsen att återfalla. Stress skapar ofta en längtan efter att fly undan problemen, och substanserna kan då framstå som ett bekvämt och effektivt sätt att hantera situationen – trots de negativa konsekvenserna.
Ett viktigt steg i återhämtningen är därför att bygga upp alternativa verktyg för stresshantering, exempelvis fysisk aktivitet, meditation, samtalsterapi eller stöd från närstående.
Att vistas bland samma människor, miljöer och intryck som under tiden man använde substanser är en kraftig utlösare. Om droger eller alkohol ingick i relationen med familj eller vänner, eller i sociala sammanhang som helger och fester, kan dessa personer och evenemang väcka lusten att återuppta gamla vanor.
Det är vanligt att människor kopplar samman specifika situationer med droganvändning. Det är också svårt att hålla sig nykter om personerna i ens omgivning fortfarande använder substanser. Synen av hur roligt andra verkar ha det kan dessutom skapa en känsla av att gå miste om något.
Substanser som alkohol har en stor närvaro i media och kan också spela en framträdande roll i ens sociala krets. Att se en film eller tv-program, eller exponeras för reklam och skyltar som förgyller alkohol, kan väcka frestelser. Även vardagliga intryck, som en alkoholmonter i livsmedelsbutiken, kan vara svåra att undvika. Ett besök hos en vän som fortfarande använder droger blir en oundviklig påminnelse.
Sådana bilder gör det lättare för den missbrukande att föreställa sig själv dricka alkohol, eller att drömma sig tillbaka till tiden då drogerna användes. Många reklaminslag kopplar dessutom samman alkohol med vänskap och gemenskap, vilket förstärker den känslomässiga dragningskraften.
Känslor som ensamhet, depression, ilska, tristess och obehag kan utlösa ett begär att missbruka substanser. Många beroende använder substanser för att dämpa eller lindra dessa känslor. Men även positiva känslor kan fungera som triggers – glädje kan exempelvis leda till att man vill fira, och firandet kopplas då till substansanvändning.
Att lära sig identifiera och bearbeta sina känslor på ett hälsosamt sätt är därför en central del av behandlingen och av ett långsiktigt hållbart återhämtningsarbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online