Motorisk hyperaktivitet är ett kliniskt begrepp som används för att beskriva överdriven och onormal fysisk rörelse eller inre rastlöshet. Tillståndet kan variera från lindrig till svår och förekommer hos människor i alla åldrar – från små barn till äldre vuxna.
Motorisk hyperaktivitet kan antingen rapporteras av patienten själv eller observeras av andra i omgivningen. Den kan vara ett symtom på flera olika tillstånd, bland annat adhd (attention deficit hyperactivity disorder), ticsyndrom, demenssjukdomar samt vissa former av bipolär sjukdom.
Typiska tecken är en känsla av rastlöshet, oförmåga att sitta stilla samt synliga tecken som darrningar, skakningar eller att personen ständigt petar med händerna. Kliniker beskriver dessa symtom ofta med termen psykomotorisk agitation.
Personer med motorisk hyperaktivitet stör ofta klassrummet eller andra tysta miljöer. Klassiska beteenden inkluderar att impulsivt resa sig från stolen, hela tiden röra vid andra personer, leka med föremål, tugga på saker eller göra upprepade rörelser med olika kroppsdelar.
Behandlingen utgår från en helhetsbedömning av alla symtom inom ett diagnostiskt ramverk, följt av en individuell handlingsplan. Frågor om humör, koncentrationsförmåga, impulskontroll och tankemönster hjälper till att identifiera orsaken till beteendet, vilket är avgörande för att kunna planera rätt behandling.
En legitimerad kliniker ställer diagnosen utifrån de symtom på motorisk hyperaktivitet som visar sig. Tillståndet kan ha många olika orsaker, och ibland krävs ytterligare medicinska undersökningar för att fastställa vad som ligger bakom besvären.
Kontakta vårdcentralen eller en specialist i psykiatri om rastlösheten eller det överdrivna rörelsemönstret påverkar vardagen, skolgången eller arbetslivet. En tidig utredning ökar chanserna till effektiv behandling och bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online