Minnet är något som alla människor besitter i varierande grad, men få lyckas verkligen behärska. De flesta har upplevt frustrationen av att träffa någon, lära sig personens namn och sedan, när de råkar mötas igen flera veckor senare, inte ha en aning om vad namnet kan vara. Detta lilla glapp uppstår när information som lagras i korttidsminnet aldrig tar steget över till långtidsminnet.
Enligt American Psychological Association har korttidsminnet begränsad kapacitet och lagrar endast information under en kort tid. Långtidsminnet definieras däremot som de minnesprocesser som innebär bevarande av information för återkallande vid ett senare tillfälle. Även om minnet ofta känns som ett obegripligt mysterium finns det vissa aktiviteter som kan underlätta överföringen av information från korttids- till långtidsminnet.
Atkinson-Shiffrins modell av mänskligt minne omfattar tre steg: kodning, lagring och återkallande. När en person tar emot ny information kodas den, vilket innebär att man tar emot, bearbetar och kombinerar de nya fakta. Under denna första process bör du upprepa informationen på ett meningsfullt sätt och ofta för att öka sannolikheten att den lagras. Medveten repetition har visat sig kraftigt förbättra förmågan att omvandla korttidsminnen till långtidsminnen.
När ny information har kodats lagras den först i korttidsminnet. För att kunna hämta fram den vid ett senare tillfälle måste den kategoriseras på ett sätt som du lätt kan minnas. Enligt Dr. Douglas J. Mason, känd som "The Memory Doctor", återkallas minnen som lagrats ordentligt när vissa ledtrådar dyker upp. Att skapa fler associationer kan därför hjälpa till att koppla minnet till olika utlösare. Om du exempelvis behöver komma ihåg att köpa äpplen på vägen hem kan du föreställa dig att handla äpplena i en specifik butik som du passerar – bilden av butiken fungerar då som en utlösare för minnet.
På grund av det begränsade utrymmet i korttidsminnet kan informationsöverbelastning störa minnet på både kort och lång sikt. Enligt Psychology Today klarar den mänskliga hjärnan inte av att hantera dussintals idéer samtidigt, vilket är anledningen till att de snabbt glöms bort. Fokusera därför på det viktigaste och undvik att överlasta ditt arbetsminne.
Minnen lagras i hjärnan, och hjärnan är trots allt ett organ som påverkas av din fysiska hälsa. I en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences jämförde forskare stillasittande möss med tränande möss. Resultaten visade att de aktiva mössen fick en ökad bildning av nya nervceller i hjärnan samt starkare kopplingar mellan nervcellerna, vilket förbättrar långtidsminnet. Regelbunden motion gynnar alltså även din minnesförmåga.
Enligt en studie publicerad i Journal of Neuroscience organiserar och utvärderar hjärnan minnen under sömnen. Information som bearbetas under dagen återkallas och kategoriseras när vi sover. Forskarna fann dock att information kopplad till en framtida händelse har större chans att flyttas till långtidsminnet. Vill du alltså kunna använda informationen vid ett senare tillfälle ökar en medveten koppling under vakenhet sannolikheten att fakta fastnar i långtidsminnet.
Genom att kombinera dessa strategier – medveten repetition, tydliga associationer, mental fokusering, regelbunden motion och tillräcklig sömn – skapar du de bästa förutsättningarna för att viktig information ska fastna i långtidsminnet och vara lättillgänglig när du behöver den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online