Många former av fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar kan klassas som ett funktionshinder, bland annat övergripande tillstånd som autism eller cerebral pares. Enligt den amerikanska lagen Americans with Disabilities Act (ADA) definieras en person med funktionshinder som "en person som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som väsentligt begränsar en eller flera viktiga livsfunktioner, en person som har en historik eller dokumentation av en sådan funktionsnedsättning, eller en person som av andra uppfattas ha en sådan funktionsnedsättning".
Vad som faktiskt kvalificerar som funktionshinder hos ett barn bör alltid diagnostiseras ordentligt av läkare med hjälp av lämpliga undersökningar och tester. Nedan går vi igenom några av de vanligaste tillstånden.
ADD (Attention Deficit Disorder) är ett psykosomatiskt tillstånd, medan ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) kan betraktas som en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning. Tillstånden börjar i barndomen men kan även följa personen in i vuxen ålder. Barn med ADD visar framför allt symtom som koncentrationssvårigheter och ouppmärksamhet, medan barn med ADHD kan ha mycket svårt att fokusera på uppgifter eller till och med föra ett samtal. Förr trodde man att barn kunde "växa ifrån" tillståndet, men om det inte behandlas i barndomen kan det kvarstå långt upp i vuxen ålder.
Autism är en av de mest komplexa neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Den varar ofta hela livet, och kliniker kan vanligtvis känna igen symtomen redan innan barnet fyller tre år. Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som påverkar kommunikation, sociala interaktioner och vardagsrutiner. Tillståndet ser olika ut hos olika personer – läkare betraktar det därför som ett spektrum som sträcker sig från milda till mycket uttalade fall.
Vanliga symtom inkluderar att barnet inte svarar på sitt eget namn, inte uttrycker vad hen vill, har försenad talutveckling, undviker ögonkontakt, verkar stänga av omvärlden och leva i sin egen värld, samt har inlärningssvårigheter och ovanliga rörelsemönster. Ett barn med autism kan också ha vissa fysiska drag, exempelvis ett barnsligt ansikte med större ögon och en framträdande panna.
Cerebral pares (CP) förekommer i flera olika former, men innebär i grunden en nedsatt hjärnkontroll över kroppens muskler. Det kan handla om att hjärncellerna som styr musklerna skadats och behöver kompenseras på andra sätt. Cirka nio av tio personer med tillståndet har fått det till följd av en hjärnskada som uppstod innan förlossningen påbörjades. Beroende på svårighetsgrad kan personen få hjälp genom olika terapier för att kunna leva med tillståndet, men vissa personer med cerebral pares är helt beroende av rullstol.
Blindhet eller synskada kan uppstå när som helst i livet – genom en olycka, som en följd av ett annat funktionshinder eller utan någon tydlig förklaring, exempelvis vid ett medfött fel. En synskada innebär inte nödvändigtvis fullständig blindhet; det finns olika grader där barnet fortfarande kan urskilja vissa konturer eller ljus, men inte mer än så. Spädbarn som föds för tidigt löper ökad risk att drabbas av synskador senare i livet, allt från nedsatt syn till behov av glasögon. Tack vare framsteg inom medicinen kan dock risken minimeras att för tidigt födda barn blir helt blinda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online