Psykologi, läran om sinnet, är en betydligt mer komplex disciplin än många inser. Psykologiska forskare och praktiker ägnar sig åt omfattande studier och experiment för att kartlägga sinnets intrikata funktioner, i hopp om att hjälpa människor att förstå sig själva bättre och förbättra livet för de som lider av psykiska störningar. För att systematiskt och objektivt bedöma den mänskliga psyket använder psykologer flera olika typer av tester.
Neuropsykologiska tester är utformade för att bedöma den kognitiva funktionen hos en individ. Utbildade neuropsykologer utför dessa tester för att mäta problem som svårigheter med tal, tänkande eller resonemang – sådant som kan tyda på en avvikelse som hjärntumör, stroke eller substansmissbruk som försämrar hjärnans fysiologiska funktion.
Dessa tester kan pågå i upp till åtta timmar och är ofta de längsta och mest grundliga psykologiska bedömningarna som finns. Träffsäkerheten ligger på mellan 80 och 95 procent. Halstead-Reitan Neuropsychological Battery och Luria-Nebraska Neuropsychological Battery är två av de mest vanligt förekommande neuropsykologiska testerna.
Syftet med yrkesinriktade tester är att hjälpa människor att matcha sina intressen, förmågor och personlighetsdrag med de yrken där de har störst chans att lyckas. Dessa utvärderingar utförs ofta på ungdomar och unga vuxna som precis har påbörjat sin karriärresa, men de är också värdefulla för personer som redan är etablerade i sitt yrke men funderar på att byta till ett nytt område.
Många av testerna bygger på Holland-koder, som kategoriserar intressen i sex grupper: realistisk, undersökande, konstnärlig, social, företagsam och konventionell. En person med en realistisk personlighet förutsägs trivas bäst i ett utomhusarbete eller praktiskt yrke, en undersökande personlighet inom vetenskap, en konstnärlig personlighet inom kreativa yrken, en social personlighet inom rådgivning eller undervisning, en företagsam personlighet inom försäljning eller ledarskap samt en konventionell personlighet inom administrativt arbete.
IQ-tester mäter en individs potential att lära sig, till skillnad från den kunskap personen redan besitter. Testerna bedömer en rad olika egenskaper, bland annat koncentrationsförmåga, sunt förnuft, minne, spatial förmåga, verbal förmåga, numeriskt resonemang, social medvetenhet och visuell perception.
IQ-tester har fått kritik för att vara kulturellt partiska och används därför inte längre lika allmänt i skolorna. Välkända exempel inkluderar Stanford-Binet, Woodcock Johnson Tests of Cognitive Abilities-III, Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS-IV) och Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV).
Inom psykologin används personlighetstester för att identifiera en persons personlighetstyp och hur personlighetsdragen påverkar beteendet. Ett av de mest populära testen är Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI), som består av 550 påståenden där deltagaren ska svara "sant", "falskt" eller "kan inte säga". MMPI mäter personlighetsdrag som maskulinitet/feminitet, psykopatisk avvikelse, depression, hysteri, paranoia och social introversion.
Rorschach-testet, allmänt känt som bläckplumpstestet, är en annan välkänd typ av personlighetstest. Det består av en serie bläckplumpar som deltagaren betraktar och sedan verbalt beskriver vad hen ser. Testet kan identifiera egenskaper som extraversion, introversion, emotionell stabilitet och undertryckta önskningar.
Ett diagnostiskt test syftar till att avgöra om det finns en specifik psykisk störning som förklarar en individs mentala eller beteendemässiga problem. Testets utformning beror på vilka problem patienten behöver hjälp med, men det innefattar alltid minst en mental statusundersökning, en klinisk intervju samt ett eller flera psykologiska tester.
Den psykologiska testdelen kan variera från ett kort frågeformulär till en omfattande personlighetsutvärdering. Diagnostiska tester kombinerar element från andra psykologiska bedömningar – såsom intelligens-, neuropsykologiska och personlighetsutvärderingar – för att kunna ge patienten en formell diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online