Internettekniken har revolutionerat kommunikationen i den moderna världen. Information, samarbete, socialisering och underhållning är bara några av de aktiviteter som finns tillgängliga online. Kanske inte så förvånande har detta nya medium också öppnat upp ett helt nytt område för beroende, där individer kan gå vilse i den digitala världen. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna bakom internetberoende och hur beroendeprocessen fungerar.
Precis som de flesta andra beroendetillstånd handlar internetberoende om nedsatt impulskontroll, där individen lägger oproportionerligt mycket tid online. Onlinespel, ett nästintill obegränsat utbud av information, chattrum, sociala nätverk och pornografi är bara några exempel på aktiviteter som erbjuds i den digitala världen.
Det som skiljer tvångsmässig internetanvändning från andra beroenden är frågan om själva internet är beroendeframkallande, eller om det är de specifika aktiviteter som plattformen möjliggör. Internetberoende finns ännu inte med som egen diagnos i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), men American Psychological Association erkänner ändå tillståndet som en reell störning.
Beroendeprocessen följer samma cykel oavsett om det handlar om en aktivitet eller ett ämne. Internetberoende är ett progressivt tillstånd där individen successivt "behöver" spendera allt mer tid online för att känna sig nöjd. Cykeln består av tre faser:
Denna cykel kan upprepas flera gånger per dag, beroende på hur tvångsmässigt beteendet har blivit.
Precis som vid många andra former av beroende har rutinen att logga in, surfa runt och besöka favoritsajter en stark dragningskraft. Personer med beroendeproblematik kan uppleva en viss kick redan när de går igenom rörelserna. Vid processberoenden genomgår kroppen kemiska förändringar innan, under och efter aktiviteten. Dessa förändringar kan utlösa olika sinnestillstånd, som spänning eller avslappning, beroende på vilken effekt aktiviteten har på individen.
Samma vardagspress som driver en beroende person till sitt beroende kan också få någon att söka sig till internet. Äktenskapsproblem, familjekonflikter eller daglig stress är alla situationer där man kan vilja fly verkligheten eller finna lindring. Ett annat problem är förmågan att bygga relationer online till den grad att de gradvis ersätter relationerna i verkliga livet.
När det gäller unga spelar även gruppdynamiken en roll. Det stora antalet ungdomar som ägnar sig åt onlineaktiviteter skapar en beteendemodell för andra i kamratgruppen. De som lägger orimligt mycket tid online kan alltså härma beteenden som förekommer bland jämnåriga.
Internetanvändning kan bli ett bekvämt utlopp för personer som lider av psykiska besvär som depression eller ångest. Vanliga symtom på depression är känslor av isolering och minskad social interaktion. Internet erbjuder då både en flykt undan de underliggande problemen och ett tryggt, icke-hotfullt sätt att umgås med andra.
Följden blir att internetberoende utvecklas till en form av självmedicinering som tillfälligt lindrar symtomen. Även personer som går igenom en svår period i livet riskerar att "fästa" sig vid internet som ett sätt att distrahera sig från sin aktuella situation.
Om internetanvändningen börjar påverka arbete, studier, relationer eller hälsa är det viktigt att ta problemet på allvar. Att prata med en läkare, kurator eller psykolog kan vara ett första steg mot att bryta det tvångsmässiga mönstret och återfå balansen i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online