DSM-koder för uppförandestörning

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, förkortat DSM-IV, tilldelar unika numeriska koder och standardiserade diagnoskriterier för varje erkänd psykiatrisk störning. För uppförandestörning finns tre specifika DSM-koder, som skiljer sig åt beroende på när störningen debuterar.

Diagnostiska kriterier

Enligt DSM-IV kännetecknas uppförandestörning av ett återkommande mönster av negativt beteende som orsakar betydande funktionsnedsättning i sociala, akademiska eller yrkesmässiga sammanhang. Tre eller fler av följande kriterier måste ha förekommit under det senaste året, och minst ett av dem under de senaste sex månaderna:

• Mobbing eller slagsmål
• Grymhet mot djur eller människor
• Stölder
• Tvång till sexuella handlingar
• Anläggning av bränder eller annan egendomsskada
• Konsekvent eller upprepat ljugande
• Brott mot regler om kvällsvistelse
• Rymningar hemifrån
• Skolk (före 13 års ålder)

Debut i barndomen – kod 312.81

Uppförandestörning med debut i barndomen kännetecknas av att minst ett kriterium har visat sig före 10 års ålder. Allvarliga beteendeproblem tidigt i livet kan alltså tyda på denna form av störning. Vid diagnos anges även en svårighetsgrad som sträcker sig från lindrig till svår. Koden för debut i barndomen är 312.81.

Debut i tonåren – kod 312.82

Uppförandestörning med debut i tonåren kännetecknas av att inget kriterium har noterats före 10 års ålder. Ungdomar över 18 år kan i stället diagnostiseras med antisocial personlighetsstörning, beroende på vilka symtom som visas. Det är viktigt att komma ihåg att antisocial personlighetsstörning aldrig kan diagnostiseras före 18 års ålder. Koden för debut i tonåren är 312.82.

Ospecificerad debut – kod 312.89

Det är ovanligt men möjligt att det inte går att fastställa när uppförandestörningen debuterade. Om en vårdgivare inte kan avgöra när de första symtomen började används koden 312.89 för ospecificerad debut.

Relaterade diagnoser

För barn och ungdomar som uppvisar vissa kriterier för uppförandestörning men som inte uppfyller samtliga krav för full diagnos finns följande alternativ:

• 313.81 – Trotssyndrom (ODD): Barn och ungdomar med trotssyndrom har svårigheter att respektera auktoriteter eller följa regler, men i mindre omfattning än barn som diagnostiserats med uppförandestörning.
• 312.9 – Ospecifierad störning av beteende och impulskontroll (DBD NOS): Denna diagnos ges om ett barn inte uppfyller kriterierna för någon av de ovanstående störningarna, men ändå uppvisar betydande funktionsnedsättning i sociala eller akademiska sammanhang.

Alla barn med beteendeproblem uppfyller inte kriterierna för uppförandestörning, men många har ändå svårigheter i sin vardag. En korrekt diagnos och rätt DSM-kod är därför avgörande för att barnet ska få rätt stöd och behandling.