Vad är narcissistisk personlighetsstörning?

Narcissistiska processer brukar ha sina rötter i en persons barndom. En person som uppvisar uttalade narcissistiska drag kan lida av narcissistisk personlighetsstörning, ofta förkortad NPD (Narcissistic Personality Disorder). Störningen påverkar hur personen ser på sig själv, behandlar andra människor och hanterar sina känslor i vardagen.

Definition

Narcissistisk personlighetsstörning definieras som ett tillstånd där en person har en kraftigt överdriven känsla av egen vikt och ett starkt behov av beundran från omgivningen. Personen tenderar att uppfatta sig själv som unik och överlägsen andra, samtidigt som självkänslan ofta är skör och beroende av andras bekräftelse.

Så vanligt är tillståndet

Narcissistisk personlighetsstörning är relativt ovanlig. Mindre än en procent av befolkningen beräknas leva med tillståndet, och det förekommer oftare hos män än hos kvinnor. Störningen diagnostiseras också oftare hos patienter inom psykiatrisk vård än i den allmänna befolkningen.

Orsaker

Det finns ingen enskild känd orsak till narcissistisk personlighetsstörning, eftersom tillståndet är komplext och format av många samverkande faktorer. Forskning pekar dock på att störningen kan kopplas till en dysfunktionell uppväxt, där exempelvis övergrepp, försummelse eller extrem kritik under barndomen kan spela en roll. Även genetiska faktorer och temperament anses kunna bidra.

Symtom

Vanliga symtom vid narcissistisk personlighetsstörning inkluderar:

• En övertygelse om att man är speciell eller bättre än andra människor.
• Onormalt starka fantasier om makt, framgång eller attraktivitet.
• Ett konstant behov av beundran och erkännande.
• Att utnyttja andra personer för att nå egna mål.
• Brist på empati och svårigheter att förstå andra människors känslor.

Behandling

Det finns inga specifika läkemedel som botar narcissistisk personlighetsstörning. Behandlingen fokuserar istället på olika former av terapi, såsom gruppterapi, familjeterapi och kognitiv beteendeterapi. Målet är att hjälpa personen att utveckla mer realistiska självbilder, bättre relationer och friskare sätt att hantera känslor. Behandlingsresultatet blir ofta bäst när personen själv inser att den behöver hjälp.